Freeescht ;)
Jag har ett lager intorkat svett på mig, inte så mysigt. Men, vad mer kan man räkna med då jag varit i full gång hela dagen och mockat, ridit, fixat hästar, fixat foder och allt vad osm hör stall till. Plus hjälpt till i affären. Jag trivs och mår bra, det är väl det viktigaste?
Tröööööööööött!
Dagen började med att mocka, släppa ut hästar och sen rida. Det blev ett hårt pass för min del och även Morina var trött efteråt. Sussie kom med lite små inflikningar och sen körde VIktor stenhårt med mig, haha. Fick jobba med att korta och länga galoppen, bara genom magmusklerna. Svårt, men roligt och extra roligt när jag kände hur det funkade!
Fick även jobba på volten och minska, samt förstora genom att bara använda skänklarna. Även det var riktigt svårt, men otroligt roligt när det funkade. Jag fick testa att göra galoppombyten i båda varven och lyckaes! Gissa om det kändes härligt? Jag, lilla Rebecka osm alltid tvekar i ridningen, lyckades med något jag aldrig trott jag skulle klara.
Det är roligt att få möjlighet att rida så fina hästar som Sussie har! För hon har verkligen kanonfina hästar, sånna man bara kan drömma om att äga själv. Jag lär mig så mycket, får sån bra hjälp och utvecklas som ryttare, hästmänniska och person. Jag växer!
Frukost-time.
Var sjukt svårt att vakna idag! Precis osm alltid, innan kroppet vant sig vid att vara igång så mycket. Så, det finns ne risk att det går segt hos Sussie idag, eller så kommr jag vakna till när jag väl är där. Nu måste jag fortsätta äta, så jag inte blir sen i alla fall..
Att packa ner sitt liv.
Jag packade ner alla Pärlans saker, de saker som har tillhört mitt liv. Det är så svårt att sätta ord på vad jag menar, men det var sjukt. Så jäkla rubbat att packa ner alla saker i Bergstena Furuhill. Det är lixom där jag har blivit jag. Där jag har haft häst i två år. Jag kommer sakna det, så otroligt mycket! Det har varit en galen tid, som jag både älskar och hatar. Men jag är tacksam, så otroligt tacksam, för att jag fått ta del av livet där. Åååh, jag kommer sakna det, så otroligt mycket!
Nu blev detta inte alls ett sånt inlägg jag tänkt mig, haha. Men, ibland behöver orden på flöda fritt, punkt.
Att packa ner sitt liv.
Jag packade ner alla Pärlans saker, de saker som har tillhört mitt liv. Det är så svårt att sätta ord på vad jag menar, men det var sjukt. Så jäkla rubbat att packa ner alla saker i Bergstena Furuhill. Det är lixom där jag har blivit jag. Där jag har haft häst i två år. Jag kommer sakna det, så otroligt mycket! Det har varit en galen tid, som jag både älskar och hatar. Men jag är tacksam, så otroligt tacksam, för att jag fått ta del av livet där. Åååh, jag kommer sakna det, så otroligt mycket!
Nu blev detta inte alls ett sånt inlägg jag tänkt mig, haha. Men, ibland behöver orden på flöda fritt, punkt.
Fullt ös, medvetslös?
Fullfart hos Sussie idag, eller inte riktigt fullfart. Började med att mocka, sen ut med hästar och efter det ridning. Jag fick rida Morina idag, skoj, skoj, skoj! Det är på henne jag får ett kvitto påatt jag faktiskt lärt mig mer sedan sist och det är lika roligt varenda gång kan jag lova.!
Red henne först i paddocken, sen ut en runda. Väl ute kunde vi konstatera att blinningarna var för på för att vi skulle kunna rida i skogen, så det blev ridning runt travbanan.
När hästarna var ridna blev det fika hos Maj-Lis och Gunnar och sen tillbaka och fixa sista i stallet. VI har även börjar förbereda och packa inför Falsterbo. På lördagmorgon åker dem!! Det är så jäkla stort, för i år ska Sussie vinna både 5 och 6 års championatet. Vi har redan bestämt det lixom ;)
Imorgon bär det av till Magnus för att hämta hem Nice och Lillprinsen, roligt!
Vackraste Bus.
Musiken är bytt, så nu hoppas jag den funkar. Världens finaste Busa, jag saknar dig. Dina tokigheter, ditt mullrande gnägg och dina gäspningar. Allt som gjorde dig till dig. Finaste Bus. <3
You made my day!
Eftermiddagen tillbringades vid Lången, tillsammans med Emma och Linda. Dem är kanonbra och jag älskar dem! Jag skrattade gott och kunde verkligen vara mig själv. Ni vet, när det värmer sådär skönt inuti och man känner hur bra man mår? Så kändes det idag!
Jag är otroligt glad att jag slängde iväg sms till dem i förmiddags och såg till att ångot blev av. Det var precis vad jag behövde! Nu ser jag dock ut som en kokt kräfta och är mer röd än vid och mer röd än brun. Supersnyggt, inte, om ni frågar mig ;)
Just nu väntar jag på att youtube ska fixa ny musik till Pärlans film. Håll tummarna att det vill samarbeta denna gången!
Bilden är underbar och ungefär såhär mycket skrattar vi när vi är tillsammans.
Ni är fantastiska!
Suuck!
Rip.
Världens allra, allra bästa flicka!
Jag tänkte låta er veta, veta allt om Pärlan. Hennes låt började precis spelas också, fuck. Samtidigt som jag sitter med hennes täcke runt mig. Tårarna är nära vill jag lova er!
Jag ställdes inför olika alternativ. Sanningen är den att jag och Pärlan aldrig funkade ihop till 110%, ni fick bara se den del jag valde att visa. Ni fick inte höra om alla mina utbrott, all kunskap som saknats. Alla tårar som runnit och allt annat som gjorde att jag inte orkade mer.
Jag valde att göra mig av med Pärlan, att sälja henne. Samtidigt hade jag lovat henne, precis när jag fick henne, att jag skulle följa henne till slutet. När jag väl bestämt mig för att sälja, hoppades jag att det inte skulle dyka upp någon person som var rätt, jag var rädd att någon skulle rida henne bättre en mig. Med tiden ändrades det och desto längre det gick, desto mer hoppades jag att rätt person skulle dyka upp. Så mitt hjärta kunde få fortsätta leva, leva ett värdigt liv!
Det var folk som hörde av sig, vissa som jag kände på en gång att det inte skulle funka. Det kom ut folk och provred, men ingen som funkade. Jag och Pärlan var fast. Jag hade varken tid, pengar, vilja eller ork att kämpa längre. Jag hade gett oss 1 år och 8 månader, orken fanns inte mer.
Många tårar har fälts, mycket diskuterande, funderande och argumenterande. Den 14 juni orkade jag inte fundera mer, utan pratade med Sussie. Jag kom själv inte fram till något vettigt, vad skulle vara bäst för Pärlan? Det stod mellan att låta henne gå på bete över sommaren och hoppas hitta den rätta, avliva henne om den rätta inte dykt upp till hösten, eller avliva nu.
Det som vägde tyngst var Pärlan och hennes välbefinnande, som det alltid har varit. Pärlan trivdes inte med att bara gå i hagen, hon trivdes inte med flugorna på dagarna och klarade definitivt inte av knotten och myggen på kvällarna. Pärlan skulle inte vara lycklig av att gå på bete en hel sommar.
Jag stog med två alternativ, antingen sälja Pärlan till någon som inte hade kunskapen, någon som mig. Jag ville inte, Sussie ville inte och Pärlan skulle inte vilja att hon skulle få genom gå allt en gång till. Att hon skulle hamna hos någon som tröttnade, när det inte funkade. Att hon skulle hamna hos någon som skulle sluta bry sig och avlivas som ett vrak. Eller, avliva henne nu, när hon fortfarande var i fin form, hade fått ett bra liv de senaste åren och var lycklig.
Vad skulle ni välja?
Jag begär inte att någon av er ska förstå, för jag hade inte förstått det här beslutet för ett år sedan. Men, när man väl står mitt uppe i det så tvingas man se allt med andra ögon. Jag ångrar inte att jag valde att avliva Pärlan, jag ångrar att jag inte insåg mina brister tidigare. Jag ångrar inga val med Pärlan, jag ångrar att jag lät det rasa så långt innan jag bad om hjälp. Det hade redan gått för långt, för att vi skulle orka bygga upp allt från början.
Min finaste flicka, jag kommer alltid älska dig och leva för dig. Din styrka flyter i mina ådror.
<3
Vi har kört ut reklam, ätit mat och tagit det lugnt. Jag har också plockat undan på mitt rum. Det är fortfarande lite saker kvar på golvet, Pärlans saker. Då får ligga kvar där lite till, orörda. Jag orkar inte röra dem, inte än.
.
Utan ord.
Jag öppnar "Nytt inlägg" gång på gång, men finner inga ord. Jag hade tänkt skriva ner Pärlans historia, eller varfrö hon blev avlivad. För min egen skull. För att kunna läsa i framtiden, för att minnas.
Men jag finner inte orden att använda mig av. Jag vet att det kommer bli reaktioner på mitt beslut, att folk inte kommer förstå. För det är inte alla som gör det, även om jag önskar. I alla fall respekterar, men inte ens det.
Någon dag, jag vet inte när, idag, imorgon, till helgen eller om ett halvår. Jag vet verkligen inte, men en dag ska jag sätta mig och skriva ner Pärlans slut.
Jag saknar dig, mitt hjärta.
Fullt ös.
Sedan åkte vi på att rida, niiiice! Maria red Morina och jag Hajen. Jag är lika nervös och sänd varje gång jag sitter upp på den hästen, men det lossnar ganska snabbt. För er som är nya, eller inte minns, så var det Hajen osm bockade av mig så mina knän blev ganska illa skadade.
Red runt travbanan ett par varv, i både skritt, trav och galopp. Hajen skötte sig riktigt bra och jag är glad att jag satt upp på honom, trots all rädlsa och nervositet innan. Det är så skönt att sitta upp på honom och det funkar, för varje gång det går bra försvinner rädslan lite till, lite till och liiite till. En dag, hoppas jag, kan jag sitta upp på honom utan att vara rädd. Om han finns kvar så länge, sötnosen är ju till salu.
Fuuuck!
Godmorgon alla glada.
Det är så skönt hos Sussie, för där är allt som vanligt och jag får får lov att bara vara jag. Igår fick jag rida Jimpan, han är verkligen en jätte att göra iordning! Men, när man väl sitter på honom känns han inte lika stor. Uteritt, precis som det brukar bli när jag sitter på någon ny häst. Det gick faktiskt ganska bra, enligt Maria skötte jag mig utmärkt, så jag får väl lyssna på henne (:
Nu ska jag ta på mig kläder och sen puttra iväg mot Sussie :)
Trygghet.
Fram tills kvällen kom.
Jag har även klarat dagen och även morgondagen. Jag behöver något som håller mig sysselsatt, så jag inte blir fast i tankarna, känslorna och sjunker till botten. Jag behöver något som låter mig anstränga mig, som håller mig kvar vid verkligheten. Jag behöver Sussie, Sarah, Viktor och hästarna.
Älskade, bästa ängeln.
Jag saknar henne, massor. Samtidigt som jag vet att det var det bästa beslutet. Jag låtar tårarna rinna, när de behöver. Jag kommer alltid minnas min flicka, världens allra bäst. För hon hjälpte mig på vägen, hjälpte mig så långt. Hon formade mig till en del av det jag är idag. Hon var bäst, på sitt egna lilla vis.
Jag kommer alltid, alltid, alltid älska dig!
Den sista resan.
rip
Eva "Pärlan" Sjöhus.
1993 18/6 - 2010 22/6.
Världens finaste, alltid.
Handledarkurs.
Jag har väntar på det här i två år och finally! Nice, nice, nice. Jag lovar att förberedda er innan jag kör, så ni kan hålla er inne ;)
Finisen.
Hon var lugn, vilket även Sussie kommenterade. Det är så roligt att sitta på henne när hon inte stressar och drar iväg. Min fina flicka. Skötte sig utmärkt på transporten också, men vad annars ska man räkna med? Det är ju Pärlan :)
När vi skulle till hagen tog vi en stooor omväg och tog både skritt, trav och galopp barbacka i grimma och grimskaft. Det var frihet, lycka och glädje. En perfekt tur, helt enkelt.
Pärlans planer.
Pärlan är så otroligt fin för tillfället, så jag tror vi kan klara det. Nej, jag vet att vi innerst inne kan klara det. Så, jag hoppas vi får lov att testa (:
Vi får se hur länge jag blir kvar i stallet idag, ikväll är det nämligen kurs som gäller så jag kan få börja övningsköra (y)
Ett två, gå på.
Nu ska jag duscha, sen får vi se vad som händer. Funderar på att krypa upp i sängen med en bra bok. Eller sätta mig på balkongen med en bra bok. vi får se :)
Imorgon är det tidig morgon, ska upp till Sussie med Pärlan på morgonen/förmiddagen för att rida henne i paddocken är tanken. Får se vilken tid, är inget bestämt än..
Världens allra, allra bästa.
Jag och Pärlan gav oss ut på en ganska lång tur idag.
I början var jag någon heeeeelt annanstans och det gick väl lite halvt sådär bra. Jag hade bestämt att vi skulle klättra, då skulle jag slippa anastränga mig så värst mycket. Så, iväg till klätterbacken, men Pärlan ville inte. Det blev fyra gånger upp och ner, sen gav vi oss iväg där ifrån. Då bestämde jag mig att trycka undan allt annat och fokusera totalt på mig och Pärlan, att verkligen rida!
Gissa om det gav skillnad. Vi hade hur roligt som helst, skrittade, travade och galopperade. Inte pas en enda gång och Pärlan skötte sig sååååå otroligt bra! Vi slutade allting med att ta oss till en äng och galoppera maaaaaassor. Pärlan blev genomsvettig, suppertrött men ååh vad hon var fin. Jag tänkte verkligen på allt som Sussie sagt till mig på träningar och ja, det var svårt, men vi lyckades faktiskt!
Det finns så mycket jag vill berätta, men ingen kommer orka läsa. Pärlan var i alla fall superfin idag och gick att trava för båda sittbenen, skritta av på lång tygel, jobbade kanon i skritten även i traven vissa gånger!!!! Det är en lycklig matte som sitter här kan jag lova.
Jag älskar dig, kommer alltid älska dig. Min bästa. -v-
Work, work.
Det känns som att heeeeela dagen har runnit iväg, bara för att jag vaknade vid halv tio. Imorgon tänker jag sätta klockan och ikväll se till att komma i säng tidigt! Jag lyckas alltid vända dygnet på sommaren, suck.
Dagsplaner.
Dagens plan är att ta mig till stallet, rida och mysa med Pärlan. Vi får se var vi rider, kanske klättra? Eller rida ut på någon mysig väg, jag har dock inte bestämt vilken än, haha.
Hur ser eran dag ut?
Pyzen.
Världens bästa Pyzen ligger och halvsover på min mage. Förut låg han och sov, stensov! Men jag fick lyfta bort honom när jag var tvungen att fixa mat och hänga upp tvätten. Jag älskar verkligen min katt, han är världens alltra bästa! Jag vågar till och med säga att han älskar mig, han klarar sig inte en natt utan mig. Då springer han runt och piper och är superjobbig tydligen, haha.
Har ni något ni inte klarar er utan?
Mine day (:
Just nu väntar jag på att mamma ska komma hem. Hon ska tvingas att massera mig och göra en inbakad fläta på mig ikväll igen. Det ska bli härligt. Jag är helt öm i axlarna efter att hon masserade mig igår, men det struntar vi i ;)
Musiklyssnande ryttare.
Vi red runt Östadkulle. Kunde börja med att skritta fram på halvlånga tyglar, trava utan att hon drog och sakta av. Kunde jobba henne under både höger- och vänstersittben. Riktigt roligt! När vi kom till ängen föll hon över i galopp, blev två i höger och två i vänster. Hon skötte sig verkligen ypperligt!
Skrittade hem längs med landsvägen, där var hon så otroligt fin. Jag kände verkligen hur hon satte in bakbenen under sig och jobbade på riktigt ordentligt. Hon tyckte ne busskur var läskig och sen var det lite småläskigt när ne shettis galopperade i en hage vid sidan av vägen. Annars var deti nga problem!
Jag kände verkligen hur jag satt på henne, nej, jag rörde mig med henne. Idag var vi en! Vi var en enhet och flöt fram. Älskade, älskade PärlemorBus.
Lugna morgonen.
Om ett tag ska jag ta mig till stallet, rida och sen simma. :)
Godnatt.
Jag ska sova riktigt gott i natt och imorgon börjar allvaret. I sommar ska jag vara lycklig, jag lovar er!
Galenpanna.
Vände och skulle ta oss hem. Pärlan taktade och höll på, stressade upp sig, tog tygeln och ville iväg. Till slut blev jag så sjukt trött på henne, när hon vägrade lyssna att jag vända in henne, så hon gick runt på stället. Jag vet att det låter brutalt, men i vissa lägen är det de enda som verkligen funkar. Pärlan blir blockad när hon stressar upp sig, men genom att ta ena tygeln och vända henne så bryts det.
Efter det kunde vi fortsätta och hon blev riktigt fin i skritten. Skulle börja trava, hon stressar upp sig, tar pass och börjar dra. Försökte verkligen jobba henne till en vettig trav, men hon lyssnade verkligen inte. Tog ena tygeln och vände henne igen. Släppte henne och lät henne gå rakt fram, 25 meter senare hade hon lossnat helt. Gick klockrent i skritten, även i traven. Hon orkade bära mig ordentligt, i form, i vänstervarv!
Vänster är alltid vårat svåra och där brukar hon gå över till pass, därför brukar jag bara rida lätt några steg på vänstersittben när vi rider ut, men idag orkade hon en riktigt, riktigt lång sträcka. Kunde även bryta av ordentligt från trav till skritt, utan att hon tog något passteg imellan. Hon börjar bli stark nu, fina flickan :)
Kärlek.
Har ni inte lyssnat någon gång, måste ni lyssna!
Sommar, sommar och sol.
Efter det ska jag oh Pärlan ut och busa i skogen, så vi hörs någon inte på några timmar.
Förresten, några speciella bilder ni vill ha? Jag har fått låna brorsans kamera en vecka :D
Jag lever.
Pärlan fick komma ner till stallet en snabbis, äta mat och bli ryktad en liten snabbis. Sen var det bara att sätta sig på moppen till Sussie. Där fick jag sköta hästarna som skulle skos, samt fixa iordning Cappi som skulle upp till Alingsås och tävlas.
Vid tjugo i fyra kom Sussie och Viktor tillbaka från Svante, där Sussie tränad båda hingstarna. Bara att fixa Charlie och Jimpan som också skulle med till Alingsås. Vid tjugo i fem satt jag helt plötsligt i en bil, även jag påväg till Alingsås.
Det gick riktigt bra med alla tre hästarna och Sussie var nöjd med dem. Charlie och Jimpan skötte sig utmärkt för att vara första gången de var iväg och hoppade. Cappi är ju som hon är, men skötte sig ganska bra trots allt. Hon är en riktig pissmärr och allt ska ske på hennes vis. Trots allt tog de sig runt banan två gånger, duktigt gjort!
Dagen har tillbringats i sängen, jag och mamma har beställt hem filmer från Ginza, jag har tittat på Lilo och Stitch och snart blir det balkongen, musik och sooool!
Rebecka&Pärlan
Världens bästa utsikt.
Vackraste flickan på stallplanen.
Pärlan skäller på mig, för att jag inte knäppt upp nosgrimman ;)
För Pärlan måååååste få gäspa efter ridturen. Älskade busa.
Trygghet, lycka, glädje och kärlek.
Badbilder.
Mamma och Pärlan :)
Pärlan fick syn på en båt och var självklart tvungen att blåsa upp sig. Sötnos.
Min duktiga flicka!
Världens allra bästa. Sida, vid sida, livet ut.
.
Att läsa hennes blogg är.. konstigt? Jag läser mellan raderna, för hon har lärt mig att läsa henne som en öppen bok. Jag blir irreterad, för jag vet att hon kan. Jag vill slå henne hårt, få henne att inse att livet blir lättare om man ser det positiva, inte hänger sig fast vid allt jobbigt.
Men jag vet, det hjälper inte, för jag har gjort precis samma misstag som hon gör nu. Jag vet att det spelar ingen roll hur många gånger någon berättar det, men lyssnar inte. Men, jag önskar hon kan växa upp, inse vad som verkligen betyder. Inte anklaga andra för att hon mår dåligt och att vi kanske, kanske, kanske kan umgås som vuxna människor tillsammans.
för jag saknar henne ibland.
Ridaridaranka.
Bara att rida hem, leka hovslagare och nu går Pärlan utan skor bak. Hanna fotade mig och Pärlan på stallplan, sånadär mysbilder ni vet? Hur som helst, hade tänkt slänga upp bilder från både bad och från idag om en liten stund. Om ni vill se såklart? :)
Ridturen var i alla fall mysig så länge den varade. Vi hann med både ponnybus och dressyrekipage! Pärlan var superfin i skritten efter att vi galopperat och hon hade stressat ner. Åååh, vad fin hon var. Tyvärr var ingen där med kamera, men jag vet. Jag kommer minnas och le åt minnet, alltid.
Sol, sol, sol!
Nu sitter jag och pratar i telefon med Mari. Hon är sjuk och hostar mig i örat, visst är det vänligt? ;) Snart är det Pärlan som gäller, mys på hög nivå.
Sega morgon.
Sommarlov, i varje millimeter.
Först blev det en snabb sväng till Sussie. Mocka en box, ströa, sopa och prata med Sussie. Det är mycket som händer just nu, men det kommer sluta på ett bra sätt.
Efter Sussie tog jag mig till Pärlan. Först gav vi oss ut på en ordentligt uteritt, lekta runt på vägarna och mitt ute i skogen. Pärlan hade massa, massa, massa energi och ville bara explodera. Trava gick inte att tänka på, utan där var det pass som gällde. Sen ville väl jag lite för mycket också, men vi fick till några riktigt fina galopper och även vissa sträckor i skritt som var klockrena. Hon blir bara starkare och starkare, min fina tjej.
Pärlan fick hamna i en liten hage vid stallet för att hålla Ferro sällskap. Ferro har tyvärr äkt på fång för någon vecka sedan, så han går i en gräsfri hage eller box under dagarna.
Pärlan hade gräs upp till magen och det var himmelriket för en redan supertjock häst, men hon förtjänar det. Hon behöver det, med tanke på hur smal hon varit innan.
Hanna kom lagom när Pärlan hamnat i hagen och det blev prat i sadelkammaren, massa mys! Det var år och dar sedan vi kunde njuta tillsammans som idag, det var precis vad jag behövde. Vi tog oss iväg och badade med Dolly och Pärlan. Hur mysigt som helst och sommarkänsla på hög nivå! Pärlan tvingas älska att bada, när hon har en vattenälskande matte, haha. Både Dolly och Pärlan simmade på och skötte sig kanonbra!
Jag njuter förfullt av denna fantastiska möjlighet jag har. Njuter av livet, lugnet, friheten. Allt vad det innebär att vara hästägare. Jag slås hårt av motgångarna, glädjs med medgångarna och älskar hästlivet. Idag är en sån dag då alla borde ha häst!
Godmorgon världen.
Det blir antagligen klättring och bad idag, det är vad jag känner för. Håll bara tummarna för att badplatsen inte är upptagen ;)
Tanka moppen var det som skulle göras ja..
Back home.
Jag förstår att det blir förvirrande för många och få som förstår varför jag spenderar så mycket tid hos Sussie, när jag har ne egen häst att sköta om också, men i just detta fallet sätter jag mig själv liiite framför Pärlan. Jag och Pärlan får våran tid tillsammans, den tiden vi behöver. Sen får jag även min tid hos Sussie, den tid jag behöver för att orka fortsätta kämpa med Pärlan.
Dagen har innehållit mycket skratt, sorterande, prat, ennu mer skratt, organiserande, ömma fötter, banbyggande, hästfixande och allt som en härlig stalldag ska innehålla. Jag och Sara är ett radarteam, haha. Stallet var färdigt till halv ett, heeelt otroligt!
Nu ska jag fixa med alla mina saker, sen krypa i säng och sova. Jag är trött, tröttade, tröttast.
Eva "Pärlan" Sjöhus.
Hon har svårare att bli longerad i högervarv än vänster, knepigt det där. Hon är ju lättare att rida i höger än vänster. Suck säger jag bara om min busa.
Skönt är det i alla fall att hon går att longera numer, utan att det blir bråk och diskussioner om hon verkligen måste. Jag minns när hon precis kommit, haha. Då vägrade hon verkligen och gick hellre ställd utåt än inåt, halkade runt och hade intek oll på benen, bytte varv heeeela tiden och var allmänt jobbig. Hon har gjort framsteg, framsteg som jag sällan ser. Min fina flicka.
Trygghet, ut i varje millimeter.
Som sagt så sov jag i lägenheten hos Sussie inatt. Det var skönt, riktigt skönt! Det var varmt, tryggt, hemtrevligt, lugnt och alldeles underbart! Jag skulle kunna bo där, jag lovar er. Slippa alla måste, ska och krav. Leva här och nu. Mitt sällskap var en bra bok och radion. Gissa om jag blev glad när den bestämde sig för att funka?!
Idag fick jag rida ut på Morina, tillsammans med Sussie-Mille, Quinn-Charlie och Lisa-Ivan. Jag insåg hur mycket jag utvecklats som ryttare bara under den korta tid jag varit hos Sussie. När jag ridit hennes hästar en dag i veckan, hur mycket det har gett mig. Jag kan inte låta bli att le när jag tänker på det, det är härligt att veta!
Jag kan utvecklas, lära mig mer, bli en bättre ryttare. Bara jag har rätt läromästare.
Dagen, kort och gott.
Jag kommer sova i lägenheten i natt, glöm att jag är kvar hemma när det är Nostalgi här i Vårgårda! Jag klarar inte av det, punkt.
Dagens mat kommer bestå av kyckling, ris och sås. Mums. Jag ska slänga ihop mat att ha till frukost imorgon också kom jag precis på, haha.
Vi kanske hörs senare, får se :)
Sittande sovandes.
Pärlan och jag gav oss ut ne runda idag. Vi jobbade mycket med övergångar och Pärlan gick stundtals riktigt, riktigt bra. Andra stunder orkade hon inte alls. Vi jobbade bara i skritt och trav idag, jag orkade inte ta några duster i galoppen.
Jag insåg också ett stort misstag jag gör när jag rider. Jag drar bak höften och hamnar på rumpan, istället för att skjuta fram den och hamna på sittbenen när jag rider. Nu när jagä r medveten om det kan jag också jobba med det. Samma sak som att jag lutar mig fram när jag ska gå över till trav. Det är samma sak här, är jag medveten om det kan jag också jobba med det :)
Imorgon får vi se vad jag och Pärlan hittar på. Något roligt och lärarikt ska det bli i alla fall. Nu ska jag sova.
Diklofenak och inga svar.
Vi var också iväg och röntgade också, men det visade inga skelettskador. Alltså får jag stå ut med smärtna ett tag till, suck. Ni tänker lite på mig va? ;)
Nu har jag, mamma och mina bröder ätit jordgubbar för att fira att jag har fått sommarlov. Dags att byta om och åka till Pärlan. Vi hörs senare!
SOMMARLOV!
Jag var uppe på scen två gånger. En gång för att ta emot ett stipendium och en gång för att tacka lärarna som varit med på Smögenresan.
Stipendiet fick jag för att jag kämpat så bra under skolåret. Om ni vill kan jag lägga upp motiveringen sen? :)
Klockan tjugo i elva ska jag och mamma till vårdcentralen för att kolla upp mitt knä. Håll tummarna att vi får reda på vad som hänt ;)
På bevakning.
De har ju börjat görao nt igen, sedan jag flög av Hajen för ett par veckor sedan. Inte så jättebra, så de ska kollas upp och ev. blir det remiss till röntgen..
Håll tummarna, tack.
Pärlan.
Jag och Pärlan gav oss ut i ungefär 25 minuter idag, mer behövde varken jag eller hon. Vi skrittade, travade och galopperade, sen passade vi självklart också. Passen vill jag ju egentligen inte ha med, men hon tar den ändå. Synd, för hon rör sig fint annars.
Det är så härligt att Pärlan kan fatta båda galopperna nu, för galoppskänkeln! Jag insåg precis att hon tar faktiskt galopperna, för just galoppskänkeln. Åååh, min älskade busa! Det trodde jag aldrig skulle gå. Finisen.
jag brukar alltid rida Pärlan till hagen och ta en liten galopp på vägen. Idag blev det ingen liten galopp, idag drog hon järnet enda upp till hagen! Lars hörde hur jag skrev, genom deras stängda fönster. Så han var ute ur huset på två sekunder och undrade om jag hade överlevt. Det hade jag osm tur var gjort, men hädan efter blir det bara skritt i grimma och grimskaft!
Juste, lovade ju er bilder på Pärlan också och här kommer dem :)
Tyvärr är det kassa mobilbilder, men ni får stå ut :) Förändringen på Pärlan är att hon numer har kort, kort man. Den blev lite väl kort, men helt klart snyggare än innan!
Dagen kort och gott.
Jag red ut på Cappi idag, hur mysigt som helst. Hon är en riktigt fin häst, trots att hon bara är fyra. Hon är också en fullständigt galen häst, haha. När iv väl vände hem så kunde hon inte skritta, trava, galoppera eller ta sig framåt. Nej, hon taktade, på en och samma plats. Jag var rädd att ohn skulle bocka, så det gick inte fort framåt, haha. Men, vi tog oss loss och sakta men säkert hemåt.
Det är så rolitgt att sitta på Sussies hästar, för jag lär mig alltid, alltid, alltid något nytt! Jag uppskattar tiden där mer än någon kan ana.
Älskade bushäst.
Idag har hon fått vila och imorgon är planen ridning. Annars händer inte allt för mycket, inte på försäljningsfronten heller. Vi får låta tiden utvisa vad som kommer hända. Men, hon lever och leker med livet.
Imorgon kommer bilder upp på henne, då jag har gjort lite förändringar. Den som gissar rätt får en kram :)
Att vara ledig.
Dagen har tillbringats hos Sussie. Efter en kvart där uppe satt jag upp på hästryggen. Det är så livet ska levas! Ännu bättre hade det varit om inte mitt knä hade börjat göra ont igen. Eller, jag började känna av det igen i lördags. Så nu är det boka tid på vårdcentralen som gäller...
Jag trivs bra hos Sussie, livet som levs där. Det är lycka i varje millimeter. Lycka, lärdom och ansvar.
Nu är jag dock supertrött, så jag ska äta, duscha och krypa i säng.
Idag är jag kär, i livet.
Jag lever mitt uppe i en dröm, nej, något större än en dröm. Jag lever i en film, det som händer mig händer bara i filmer. Jag kan inte förstå, vad jag har gjort för att förtjäna denna lycka. Trots det tackar jag och tar emot. Jag älskar livet, just nu, just för stunden, just precis här och nu.
Krampande mungipor och lyckotårar.
Jag kubnde inte hålla inne tårarna och inte sluta skratta. Underbart är det, helt underbart!!!
Med skrattkramp och galen häst.
Vissa stunder ville jag ge upp, lasta på henne, köra hem henne och aldrig sitta upp mer. Det är då jag har ne fantastisk tränare, som peppar stöttar och får mig att skratta åt det hela igen, för Pärlan är trots allt Pärlan. EN travare som inte längre vill trava. En travare som föredrar pass och galopp. En travare, med alltid nya påhitt. En travare, som lever livet.
Jagä r nöjd med gårdagens pass, trots allt. Jag bär med mig det roliga, det som fick mi att skratta. Pärlans knäppa infall, Sussies kommentarer, Marias ord och lyckan. Det är den som väger tyngst.
Sista för i år.
Nu har jag bytt kläder, ska springa ner till Hemköp och sedan blir det Sussie. Mina knän klarar inte av friluftsdagen i skolan, så jag ser till att få röra på mig på annat sätt i stället. Ikväll är det träning som gäller också, härligt!
Dagens outfit 100607
Leggins Gina Tricot
Linne Gina Tricot
Skjorta Gina Tricot
Klocka Guldfynd
Både skjorta och linne köptes på Allum i lördags. Jag är grymt nöjd och trivs riktigt, riktgt bra i dem. Även om man i första hand inte tänker sig mig i denna typ av kläder, men det börjar bli mer och mer mig.
Nu ska jag iväg till skolan och skriva fysikprov, sedan hem igen. Mina knän mår inte tillräckligt bra för att ut och gå någon timme. Dem gör ont, ont, ont.
Pärlemorbus.
Pärlan var riktigt rolig att rida idag.
Vi började med att klättra 8 gånger upp och ner, sedan tog vi oss till paddocken. Eller, vi skulle ridit förbi och över knölängen, men Linda var i paddocken, vilket jag lyckats glömma. Så vi väntade tills hon var klar, då kände jag att paddock var vad jag och Pärlan behövde. Vilket också stämde! Det gick knögligt och vi fick inte till det hela tiden. Kan också påpekas at paddocken känns superliten att rida i när man sitter på Pärlan! Sväng, sväng, raksträcka, sväng,sväng, raksträcka. Ungefär så.
Satte upp konor på medellinjen, ungefär tre meter mellan varje. Som vi red slalom runt och lekte massa, lite allt möjligt, för att få jobbat igenom henne i båda sidorna. travade och galopperade ute på stpåret. Vänster var hon superfin i traven, i alla fall första vänstertraven, sedan valde hon pass. Så vi fick jobba massa med det, men beröm så fort hon tog trav. I högervarvet satt det mesta, dock nåot springig. Sista galoppen var en dröm. Hon sökte sig ner i form och det var en stolt matte som satt på!
Kämpigt ridpass för både mig och Pärlan, men vi var båda nöjda när vi kom hem och inga sura miner alls. Härligt!
Riktigt härligt är också att jag rider mer och mer, i stället för att bara åka med. Jag försöker lägga upp en plan för ridningen, ser mina svagheter och försöker stärka mig själv. Jag försöker se mina egna brister, i stället för Pärlans och kämpar för att bli en bätte ryttare, inte få Pärlan till en bättre häst.
Jag bjuder på en gammal bild på mig och Pärlan, haha.
Jag saknar dig.
Jag trivs bäst antingen mitt i en storstad, eller utep å landet. Hmm, svårt det där.
30 minuter är vad jag har.
för er osm inte vet så har mamma varit på någon COPE-kurs för att lära sig bli en bättre förälder, haha. Så hon och en av deltagarna har bestämt grillkväll idag och jag tvingas med, suck.
Aja, tillbaka till fysik. Håll tummarna för mig imorgon, okej?!
Just det, senare får ni ett inlägg om min älskade busa och dagens ridning också.
Fullt ös, medvetslös.
Efter stallet blir det hem och plugga till fysikprovet vi har imorgon och sen iväg och grilla. Med andra ord kör jag på fullt upp idag igen, haha. Vi hörs senare, sköt om er!
Städning på schemat.
Nu har vi landat hemma. Jag håller på att ploca undan på rummet, så jag kan ta in alla nya kläder. Blir kanske bilder på allt, om ni vill se? Även massa nya skor, så nu kommer jag klara mig ett bra tag.
Nej, ingen tid att sitta här längre. Rummet städar inte sig självt.
Allum och shopping next.
Vi hörs ikväll sötnosar!
Jag ber er inte förstå, bara respektera.
Vissa saker går inte att förklara så andra ska förstå, vissa saker i livet måste man uppleva, vara mitt upp i, för att kunna förstå beslutet som tas. I vissa fall förstår man inte då heller, man vet bara vad som kommer bli bäst, i slutändan.
Mina val med Pärlan är inte alla som förstår, jag begär verkligen inte att ni ska göra det heller. För, ni ser inte det jag ser. Ser inte de tecken Pärlan visar, känner inte min häst på samma sätt som jag gör. Det enda jag begär är att respektera de beslut jag gör, för alla beslut tas utifrån Pärlans bästa.
Det är ingen idé att ifrågasätta, jag har inga svar att ge. För det jag ser, känner och hör går inte att sätta ord på. Inte ord som ni skulle kunna förstå.
Så, jag kommer aldrig be er förstå, bara respektera.
rubrik.
Jag ska äta en tallrik yoghurt och flingor, titta runt lite på internet och sen tänker jag faktiskt sova. Imorgon vet jag inte när klockan ringer, men vi ska vara i Allum vid ungefär tio, så tyvärr blir det inte så mycket uppdatering under morgondagen. Kanske att jag slänger iväg något inlägg via sms, om det vill funka. Vi får se.
Jag har ont i mina axlar nu, fråga inte varför. Funderar på om jag ska sova på spikmattan i natt, mys!
Har ni testat spikmatta någon gång och vad tyckte ni?
Work.
Jag och mamma har varit iväg och firat Josef osm tagit studenten idag, congratz!
Nu är det reklam som gäller och sedan sängen. Imorgon drar vi iväg till Allum och handlar massor. Nice? Minst sagt!
Pärlan har fått vila både idag och kommer göra det imorgon igen. Vi var uppe och fodrade innan och efter vi hade varit hos Josef, så hon har fått dagens två doser av MicroBalans i alla fall :)
Schteeek.
Jag har tillbringat ungefär 1 timme i solen, pluggat, läst, lyssnat musik och njutit av värmen. Det är så här livet ska levas! Ännu bättre hade det varit med ett gäng kompisar, glass och massa skratt. Det får vi ta en annan dag!
Mitt mål är ju att bli solbränd i sommar, brun inte röd. Jag vågar nästan säga att jag kan lyckas. Fortsätter det så här kan det till och med så bra ut, haha. Håll tummarna, snälla? :)
Lovade ju er Pärlans kollage. Se och njut.
Texten i vänster hörne är:
Rebecka&Pärlan
Kompar man kommer man långt
Mat, mat, mat!
Det blev två timmar i Noak-huset, alltså stället där vi har foto ;) Kollage är fixat och utskrivet. Jag ler när jag tittar på det, min fina Pärla. Jag har också börjat med ett bildspel som ska visas på skolavslutningen om en vecka. Underbart, haha. Det är massa bilder från Smögen och lite smått och gott. Riktigt roligt!
Nu ska jag fixa mat, sen fixa upp kollaget här på bloggen. :)
Ihopsamling av bilder.
Det ska vara ett sånt där supersött kollage, som får en att le :)
Dagens outfit 061004
Linne Gina Tricot
Klänning/Tröja H&M
Leggins Gina Tricot
Sommarplaner.
Mina sommarplaner är just nu:
2-11 Juli Hönökonferens
13-16 Juli Stockholm
23-29 Juli Öland
Efter det är inget större inplanerat. Massa Sussie, hästeri och kompisar. Det ska bli härligt med sommar och fullt ös. Jag ska hinna sova massor också, någon gång ;) Plus fylla arton och byta efternamn!
Dusha eller svampa av?
De som känner Pärlan vet att hon har väldigt lätt att svettas. Jag har blivit mer och mer noggrann med att duscha henne efter ridning, speciellt nu på sommaren. Låtar man svetten torka in så kommer flugorna, så det är en stor fördel att duscha av hästen.
Positivt är också att det kyler ner en varm häst på sommaren, så de slipper vara supervarma. Självklart ser jag till att ha skrittat av ordentligt, så de redan har fått chans att svalka sig, men ibland kan även vatten behövas.
De senaste tre dagarna har vattentrycket vara väldigt lågt i stallet och tanken att duscha Pärlan har varit omöjlig. Idag kom jag på att jag kan ju svampa av henne, hur smidigt som helst! Pärlan föredrar duschning, men tyckte det var helt okej.
Min fråga är, brukar ni duscha eller svampa av era hästar när de är svettiga?
Sötnos.
Jag gav mig ut på en ridtur med Pärlan och hade bestämt mig att idag verkligen rida och kämpa. Det gav resultat! Pärlan var inte riktigt nöjd hela tiden, men när det väl lossnade var hon superfin. Jag började med att jobba henne i skritten, sen skritt-trav övergångar och slutade allting med skritt. Sista skritten var hon kanonfin och jag kände hur hon jobbade på riktigt ordentligt.
Det var riktigt härligt att sitta på henne idag. Känna hur jag hade lyckats få henne till något, något positivt. Min finaste busa.
Världens bästa Mari.
Dagen har tillbringats i skolan, utan en enda seriös minut. Det har varit riktigt nice! Eftermiddagen tillbringades hos Pärlan, mer om det får ni läsa i ett separet inlägg.
Jag har inte ensd öppnat mina fysikböcker, det borde verkligen göras! Men jag orkar inte anstränga mig inför detta provet, även om jag borde. Någon som har extra energi att skicka? :D
Back home, again.
Jag kommer köra på en fullspäckad sommar. Sussie, Hönö, Stockholm, Öland, Sussie och sen börjar skolan. Självklart ska jag hinna med kompisar också. Räkna inte med något annat.
Det här ska bli den bästa sommaren, någonsin!
Bilden är från Öland för 4 år sedan, när jag, mamma och pappa åkte och hälsade på mormor och morfar i husvagnen.
Liten plutt-Rebecka, som nästan bir islängd av sin mamma med bruten hand och en mormor som bara tittar på ;)
Godmorgon sommar.
Planen är att rida ut med Pärlan idag och jobba mycket med traven, försöka få igenom halvhalterna. För att stärka mig. Vi får sehur det verkligen blir :)
Dagens outfit 100603
Surfingshorts Lindex
Tröja Team Sportia
Det är sommar ute idag igen och jag orkar inte dra på mig något supersnyggt, superseriöst. Så det får bli det här. Behöver jag påpeka att jag är ganska kär i mitt hår också? Det räcker med mousse och spray så är det tipptopp (y)
Svar på kommentar, igen.
Att sälja Pärlan betyder inte att jag lägger ridningen på hyllan. Det betyder inte heller att jag kommer köpa ny häst. Däremot kommer mitt hästeri ta en ordentlig vändning. Jag kommer börja hålla till hos min tränare, hjälpa till i hennes stall, lära mig mer och rida hennes hästar.
Fast, sen är det inte så att hon avlivas för att jag inte når mina mål. Det ligger flera saker bakom. Saker som inte andra har med att göra. Hur allt slutar får vi se, inget är bestämt än.
Vilka val jag gör är upp till mig, eller hur? Detä r trots allt min häst, min framtid, mitt liv och min hästs bästa?
Bloglovin.
Följ min blogg med bloglovin
Nu kan ni följa mig på bloglovin. Ni gör som ni vill, jag tvingar er inte till något :)
Ett års tillbakablick.
För ett år sedan hade jag överlevt en natt i källarskrubben, var livrädd för att möta pappa någonstans och visste inte vad framtiden skulle bjuda på.
Igår var det alltså ett år sedan jag och mamma pakade alla våra saker i huset och flyttade ut till mina kusiner. Det var ett år sedan mamma inte orkade bo kvar med pappa och jag följde med. Jag orkade inte heller längre, psyket var för skadat.
Jag minns så mycket, samtidigt som jag glömt massor. Det är ett helt galet år som har gått och jag är glad över det jag har idag. Glad över vad jag fått, vilka delar i livet jag fått tillbaka. Saker som har hänt, som aldrig skulle hänt om mamma och pappa fortfarande varit gifta. Jag är glad, över den jag är idag!
Ni får verkligen inte tro att min pappa är hemsk, för egentligen är han inte det. Han är en underbar pappa, bara att han gjorde sina misstag. Misstag som jag tyvärr inte kan förlåta, inte än. Han är min pappa och kommer alltid vara. Jag kommer alltid älska honom, som min pappa.
Älskade.
Grattis älskade Pyzen.
3 år och nästan vuxen.
du är bäst.
Backe upp, backe ner.
Det blev tio gånger upp och ner, sedan kände jag att Pärlan inte orkade mer. Det är så härligt att klättra med henne, för jag börjar verkligen rida henne. Vågar hålla om, sitta emot, forma runt skänkel och allt sånt. Det är riktigt roligt att sitta på henne när hon lossnat i båda sidorna!
Efter klättringen tog vi oss ut på vägarna en stund. Pärlan var lika fin där. Visst tog hon pass i skritten när hon inte fick smo hon vill, men det gick att rida bort. Jag lyckades rida henne så hon slutade passa! Utan att det blev bråk. För mig är det en stor grej och jag kände mig otroligt nöjd, med oss båda. Vi travade också och stundtals gick hon riktigt samtal och bra.
Jag börjar rida henne mer och mer, inte bara åka med. Det är skönt, men samtidigt inser jag mina svagheter. Jag har muskler att bygga upp, för att orka rida henne ordentligt hela tiden. Jag har också saker jag behöver jobba bort. Jag blir fast för mycket i handen och rider med för mycket hand. Jag har otroligt svårt med halvhalterna och min balans är inte superbra. Men, jag är medveten om det och villig att jobba med det!
Jag och Pärlan tog oss en galopp upp till hagen sen. Det är en sån otroligt känsla att sitta på henne, barbacka, med grimma och grimskaft och galoppera. Det var något jag bara kunde drömma om för ett halvår sedan. Hon har förändrats, till det bättre. Älskade häst.
Brun, med sol.
Sommarbölja?
Ang. inlägget "Kommentarssvar" så var det ett gammalt inlägg jag länkade till. Hur min och Pärlans situation ser ut nu vet ingen, inte ens jag. Just därför står jag inte fast i beslutet, har aldrig gjort. Det är en typ av utväg, inget som ligger överst på listan. Självklart letar jag köpare och hoppas att rätta hemmet dyker upp.
Vad som händer kommer endast tiden utvisa, även i detta fallet!
Bloggtips.
Av någon anledning råkade jag ramla in på en blogg för en månad sedan kanske och blev riktigt fast! Jag tror till och med att det var hon som kommenterade hos mig först, haha.
Det är lika rolitgt att komma in på hennes blogg varje gång. Om det inte finns något nytt inlägg kan man alltid läsa gamla och le lite. Ponnyryttare, en galen sådan, som verkligen tar tillvarap å sitt sista ponnyår och kör gärnet. Rider grymt och man kan inte låta bli att njuta av bilderna som kommer upp. Hon finns även på bdb.
Vem är det nu jag prata om då? Jo, Evelina Blomqvist.
Klicka på bilden för att komma till hennes blogg.
Vill ni kicka in på hennes bdb finns hon på Ice-creeam
Hon är verkligen värd att kika in på. Om inte annat för att få le en liten stund åt hennes härliga och positiva sätt att skriva!
Dagens outfit. 100602
Leggins Gina Tricot
Linne Gina Tricot
Klänning JC
Tittar ni på vänstra sidan av min läpp (höger när ni ser bilden) ser ni min fina fläskläpp. Som har lagt sig ordentligt i svullnaden. Igår kunde jag inte stänga munnen. Det kan jag nu, men le är ju bara att drömma om ;)
Kemi, kemi, kemi.
Ni får gärna hålla tummarna lite extra. För ett bra resultat på detta provet kan leda till ett mvg i slutbetyg. Och det vore väl nice?
Fina Busan.
Det börjar bli bättre nu. Jag håller fortfarande viss balans i tygeln, men det går definitivt bättre. Vi lattjar även runt i galopp barbacka och gör massa roligt. Ponnybus skulle man nog kunna kalla det. Ni vet sånt man gör osm typ tioåring på sin a/b-ponny? Fast jag fyller arton och har stor häst.
Vi busar runt och njuter av våran sista tid tillsammans. Leker galna, som de galningar vi är. Vi njuter av den skönaste delen av hästeriet, bara vara.
Kommentarssvar.
HEEELT GALLLEEETT GOOOODDD!!! XDXDXDXD
en fråga??!??!
läste ett gamalt inlägg och hajjade till
vrf ska du avliva pärlan????
Svar: Om du hade läst fler än bara det inlägget så finns det också en förklaring till varför. Länken till det inlägget är:
http://evasjohus.blogg.se/2010/april/svar-pa-kommentar.html#comment
Har du fler frågor om varför, så ställ dem. Men gärna utan överdrivna frågetcken och utropstecken.
Ny garderob, ungefär.
Jag hade hängt undan fyra par i söndagskväll, så mamma skulle få agera smakråd. Vi bestämde oss för ett par beige, med vita ränder. Sen började mamma titta på hjälm, jacka, tröja, strumoor och jag vet inteh ur många saker!
Det slutade med att jag kom från Sussie med en ny hjälm, GPA Speed Air, en jacka, en tröja, ett par ridstrumpor och ett par ridbyxor. Eller, jag trodde det var ett par, fram tills vi kom hem och jag tittade i påsen. Där låg två par ridbyxor. Min mamma är bäst!
Glöm det, sa Pärlan!
Vi kom mot en grindo ch så råkade det stå en tjej ivägen på andra sidan. Pärlan blev spänd, jag blev spänd och det blev en vägring. Jag hade lovat att inte flyga av, så det var bara att klamra sig fast. Vilket resulterade i en sprucken läpp, så jag kan inte prata ordentligt, inte äta, inte le och det ser ut som att halva ööverläppen är plastikopererad ;)
Pärlan fick gå in i stallet en sväng, jag tvätta såret och samla lite mod. Sen var vi uppe och hoppade bana. En låg bana, men tillräckligt för oss! Vi hoppade vattenmatta, nice tyckte jag! Det var lixomk det jag kände för att göra idag, haha ;)
