Att packa ner sitt liv.

Jag svängde in i Bergstena idag. Det var en vecka sedan jag svängde in där, det är en evighet sedan! Fattar ni, jag har inte kört på den vägen på över en vecka, den väg jag kört i två år. Detä r sjukt, helt sjukt.

Jag packade ner alla Pärlans saker, de saker som har tillhört mitt liv. Det är så svårt att sätta ord på vad jag menar, men det var sjukt. Så jäkla rubbat att packa ner alla saker i Bergstena Furuhill. Det är lixom där jag har blivit jag. Där jag har haft häst i två år. Jag kommer sakna det, så otroligt mycket! Det har varit en galen tid, som jag både älskar och hatar. Men jag är tacksam, så otroligt tacksam, för att jag fått ta del av livet där. Åååh, jag kommer sakna det, så otroligt mycket!

Nu blev detta inte alls ett sånt inlägg jag tänkt mig, haha. Men, ibland behöver orden på flöda fritt, punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0