Finis.

Jag fick en förfrågan om varför Pärlan avlivades, om det var för att jag inte hittade köpare och om hon var frisk?

Mitt svar på frågan tänker jag ge genom att länka ett gammalt inlägg, ett som skrevs strax efter att Pärlan fått somna in.
Läs här och undrar ni fortfarande. Då kan ni fråga igen.

Gästbloggare.

Evelina Blomqvist bad om gästbloggare och jag tog chansen. Jag skrev ihop min berättelse, öppnade upp mig och bestämde mig för att låta världen veta. Mitt gästboksinlägg hittar ni här.


<3



Du är luften jag andas, styrkan i mina steg, energin i mitt liv. Du är ljuset i tunneln, min bästa vän. Jag kommer aldrig sluta älska dig!


Hey dad look at me, think back and talk to me.

Nothing's gonna change the things that you said
Nothing's gonna make this right again
Please don't turn your back
I can't believe it's hard just to talk to you
But you don't understand


Orden skär, karvar och plockar fram en annan sida. En sida jag trodde inte fanns kvar. Tårarna trycker och jag inser att det alltid, alltid kommer vara såhär. Det finns vissa saker man aldrig kan förlåta, glömma eller låtsas som att de inte hänt.

Du är inte en del av mig, samtidigt som du alltid kommer finnas fastetsad i mitt kött och blod.


the light back home.

Det har varit mycket på en gång. Sussie iväg till Falsterbo och direkt efter det iväg på en veckas semester. Det betyder att jag är inne på min andra vecka som butiksansvarig. Känns bra, men jag blir trött av det. För, det är så mycket ansvar och saker att tänka på.. Förra veckan bodde jag i Rödene, medan mamma flyttade kartong efter kartong. I lördags bar flytten av till nya lägenheten och för första gången på riiiktigt länge kom jag hem!

Jag har funnit min egen trygghet här. Jag måste inte åka till Stockholm för att känna mig hemma. Jag kan lyfta blicken, eller vända mig om. Här hör jag hemma, här ska jag bo och här ska jag leva mitt liv i lugn och ro.


RSS 2.0