Det värsta just nu, den här sekunden, är att mina tankar dras till honom. Han som gjorde mig lycklig, men samtidigt olycklig. Mina tankar dras till de chips och glass och godis jag mumsat på idag. Mina tankar dras till alla de dagar Greta bara gått i hagen. Mina tankar dras till allt som jag inte räcker till för.

Jag vet att jag i grund och botten är stark och att jag gör så gott jag kan. Men just för sekunden så påminns jag av mina svagheter. För jag är bara en människa. Jag, precis som alla andra, har mina svagheter. Mina svagheter vill jag göra till styrkor, jag vill bli ännu bättre än vad jag är.

Min höst ska bli en härlig sådan. Även om min ekonomi är dålig så tänker jag hitta sätt att få inspiration till mig och Greta, för att komma vidare med henne. Det här ska bli vår höst, då vi utvecklas och har roligt tillsammans. Jag och min prinsessa.

Jag ska packa ihop hela mitt hem i lådor, flytta det några kilometer och starta om i en ny byggnad. Det är stundtals med sorg och panik som jag tänker på det, för att i nästa stund känna glädje och nyfikenhet. Det kommer bli ett bra ställe, jag ska bara landa i alla delar. Tidsnog kommer även jag få landa och pusta ut.

På lördag sätter jag mig i bilen och tittar på ett hus, som jag hoppas kunna hyra. Livet i Bergstena blev långt ifrån vad jag tänkte för ett år sedan. Det har varit underbart och vackert, men det har varit lika tufft och krävande. Det kommer bli skönt att få packa ihop mina saker och flytta till ett annat hus. Där jag kan bli kvar, länge.

Som sagt, livet har många överraskningar för oss och mitt senaste år har varit något av en upplevelse på så många plan. Idag vet jag mer om mig själv. Jag står inte stadigare, är inte glamorösare, men jag vet i alla fall mer om mig själv.

För tillfället har jag semester och njuter av att kunna ligga på soffan och titta på film hela dagarna. Ibland reser jag mig och tar en lugn promenad, men mestadels av tiden tillbringar jag framför min tv. Framför mig har jag mänga dagars ledighet, där det finn ett besök till Gränna inplanerat, även en tripp till gekås. Vad mer som händer märker vi. 

Det finns så mycket jag skulle vilja skriva om, för att ni inte ska göra om min misstag. Men jag kan inte. Mina ord får stanna hos mig, eller landa i ett kollegieblock någonstans. Där det inte är offentligt för någon. Där bara jag kan se det. För tro mig, jag har gjort galna grejer det senaste. Sådant som i slutänden sårar.

Jag ber er hålla tummarna för mig, så att jag snart får packa ner alla mina saker i kartonger igen och lasta de på ett släp. Jag vill att bi håller tummarna för att jag snart har hittat ett nytt hem.

Just nu, den 5/8 2013, så sitter jag i en fåtölj, med Pyzen sovandes i mitt knä. På tv'n är det Peter Pan och bakom min rygg är det fortfarande oordning. Jag har sovit två nätter själv, i min egen lägenhet, den lägenhet som tidigare varit min och mammas gemensamma. Mamma har dragit till Vänersborg, för att finna nya äventyr där.

Hur mitt liv ser ut om ett år vet jag inte idag, men jag har mina drömmar. Det ska bli så spännande att se vad som hänt!

Har jag fått igång mitt företag och vad har jag valt att satsa på? Har jag kvar Greta? Håller Greta för det akademiska, eller har jag fått inse att hon bara kommer få stå och äta gräs och pussas på? Har jag någon mer häst? Bor jag kvar i Bergstena och är livet där lika underbart som jag idag ser det som? Hur mår mina fina katter, Pyzen och Pip? Är jag kvar på McDonalds, eller har jag hittat ett ännu bättre jobb?

Mina frågor är många, men när detta inlägg läses har jag förhoppningsvis fått svaret på alla. Jag är så nyfiken.