Pärlan var riktigt rolig att rida idag.
Vi började med att klättra 8 gånger upp och ner, sedan tog vi oss till paddocken. Eller, vi skulle ridit förbi och över knölängen, men Linda var i paddocken, vilket jag lyckats glömma. Så vi väntade tills hon var klar, då kände jag att paddock var vad jag och Pärlan behövde. Vilket också stämde! Det gick knögligt och vi fick inte till det hela tiden. Kan också påpekas at paddocken känns superliten att rida i när man sitter på Pärlan! Sväng, sväng, raksträcka, sväng,sväng, raksträcka. Ungefär så.

Satte upp konor på medellinjen, ungefär tre meter mellan varje. Som vi red slalom runt och lekte massa, lite allt möjligt, för att få jobbat igenom henne i båda sidorna. travade och galopperade ute på stpåret. Vänster var hon superfin i traven, i alla fall första vänstertraven, sedan valde hon pass. Så vi fick jobba massa med det, men beröm så fort hon tog trav. I högervarvet satt det mesta, dock nåot springig. Sista galoppen var en dröm. Hon sökte sig ner i form och det var en stolt matte som satt på!

Kämpigt ridpass för både mig och Pärlan, men vi var båda nöjda när vi kom hem och inga sura miner alls. Härligt!

Riktigt härligt är också att jag rider mer och mer, i stället för att bara åka med. Jag försöker lägga upp en plan för ridningen, ser mina svagheter och försöker stärka mig själv. Jag försöker se mina egna brister, i stället för Pärlans och kämpar för att bli en bätte ryttare, inte få Pärlan till en bättre häst.

Jag bjuder på en gammal bild på mig och Pärlan, haha.