Love me Tender.
efter att ha rensat bland alla bilder blev det 112 stycken kvar, vilket betyder att jag har 112 stycken bilder att redigera. Det lär ta sin lilla tid. Jag har tagit mig igenom 12 stycken, haha.
Här kommer ett litet smakprov:
Här kommer ett litet smakprov:
Datormys.
Såhär ser det ut till vänster om mig. Massa tända ljus och en enorm kopp med te. Ur högtalarna spelas julmusik och mysnivån är på topp. Jag mår så otroligt superbra!
Nu ska jag ge mig i kasst med bilderna från lördagens clinic. Jag har ca. 550 bilder att rensa och sedan ska det redigeras och namnas. Ja, jag lär ha att göra ett tag helt enkelt.
Nu ska jag ge mig i kasst med bilderna från lördagens clinic. Jag har ca. 550 bilder att rensa och sedan ska det redigeras och namnas. Ja, jag lär ha att göra ett tag helt enkelt.
Vi är alla kungar och drottningar i våra egna liv.
Vissa saker tar tid att lära sig. För mig tog det tjugo år att inse att mitt liv faktiskt har en paus-knapp och att jag kan trycka på den när helst jag behöver. För, det är jag som styr mitt liv. Så, det tog alltså tjugo år för mig att inse att jag bestämmer över mitt eget liv. Eller, jag vacklar fortfarande vissa stunder, men i grund och botten vet jag att mitt liv är mitt och jag gör vad tusan jag vill med det.
Något mer som jag lärt mig under mina tjugo år på jorden är att det är bara jag som kan förändra mig själv. Det är jag som styr över mina handlingar. Det är jag som avgör om jag ska sitta kvar i soffan, eller ta mig ut på en promenad. Det är jag som avgör om jag ska sova två timmar extra, eller ta mig upp och ut på en cykeltur.
Jag har lärt mig, att det är jag själv som sätter mina gränser. Med mina tankar styr jag över mitt liv. Tänker jag "Jag kan inte" nog tusan kan jag inte! Men, ändrar jag och tänker "Jag kan" så blir det så mycket lättare.
Det är det första steget som är det svåra. Att ta sig utanför sin trygghetszon, om det så gäller jobbet, vännerna, motion, hästen eller något annat. Det kommer alltid vara första steget som är svårast, för sen är det bara att fortsätta gå. Men, det är du själv som måste ta det där första steget, ingen annan kan ta det åt dig. Ändra din tanke, ändra din handling, ändra ditt liv. Gör ditt liv till ditt igen.
Julen är här å lyser frid på jorden.
I lägenheten spelas det julmusik och det har städats i dagarna två. Just nu sjunger Amy Diamond om stjärnorna som faller i natten. Jag är trygg, som ett litet barn. Sådär trygg som jag var under julmusikalerna för så många år sedan. Sådär trygg som alla borde få vara, alltid.
Mamma julpyntar och jag myser. Det finns ingen härligare känsla än när alla mamas tomtar flyttar in, kommer på plats och möter en på morgonen. Det är något speciellt med att ha lägenheter fylld av små och stora tomtar, som vittnar om att julen är påväg. Det är livskvalitée.
This is life.
Detta skulle ha publicerats igår, men då låg mitt internet kvar hemma. So, here you go.
Nerkruppen i prinsessängen och med en klocka som ringer kvart över sju. Ja, livet känns riktigt bra!
När jag hittade Greta, hittade jag även en plats att vara trygg på. Jag fick en säng till att sova i, en famn till att söka värme hos och jag fann en till bit av mig själv.
Tänk vilka galna vägar livet har för oss, vad vi får gå igenom för att hitta de där inom oss, som är just oss. Det är häftigt hur livet utsätter oss för prövningar, ger oss saker att glädjas över och en möjlighet att växa och hitta oss själva.
När vi gör sake, upplever grejer, då har vi två alternativ. Antingen lär vi oss något av det, eller så lär vi oss inte något av det. Jag har valt, att i alla situationer jag hamnar i, ska jag lära mig någonting. Jag ska lära mig något om människors reaktioner, jag ska lära mig något om världen, men jag ska framför allt lära mig någonting om mig själv.
För, det är bara genom olika händelser, utmaningar och svårigheter som vi kan lra känna oss själva. Eller, som vi kan skapa den som är Vi. Det är först när vi mött människor, som lärt oss hur vi inte vill vara, som vi kan förändra oss själv och skapa den person vi vill vara.
Vi har alltid två val, att göra, eller inte göra.
Kattmat deluxe.
Efter att ha tagit tag i mitt liv (läs; motionerat), så är det dags att ta tag i kaoset till kök. Jag tycker att jag ständigt diskar, trots det växer ständigt det där diskberget. Jaja, det är bara att göra fint. För, sen är det dags att ta tag i alla kilon med kött som ligger i vårt kylskåp.
Våra katter ska få ge sig på en ny kost, BARF. vad är då detta? BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Med andra ord kommer katterna få äta rått kött. Det är inte riktigt lika lätt som det låter, då det är en del faktorer man måste räkna med när man komponerar ihop en måltid. De ska ha i sig rätt mängd av olika ämnen, vilket betyder att det är en del att lära sig. Detta är alltså vad jag gjort den senaste tiden; läst och lärt om BARF. :)
Våra katter ska få ge sig på en ny kost, BARF. vad är då detta? BARF står för Biologiskt Anpassad Rå Föda. Med andra ord kommer katterna få äta rått kött. Det är inte riktigt lika lätt som det låter, då det är en del faktorer man måste räkna med när man komponerar ihop en måltid. De ska ha i sig rätt mängd av olika ämnen, vilket betyder att det är en del att lära sig. Detta är alltså vad jag gjort den senaste tiden; läst och lärt om BARF. :)
Trött stallprat.
Jag är trött i axlar, nacke och mage. Jag har precis legat på golvet i 30 minuter och kört ett träningspass för mage och rygg. Jisses, att jag var i såhär dålig form trodde jag inte. Det här är riktigt skrämmande! Jag vet vad jag har att ta tag i i alla fall och lagom till jul lär jag vara i bättre form i alla fall.
Det börjar bli dags att dra iväg till stallet. Idag står det markträning på schemat för mig och Greta. Riktigt vad vi hittar på vet jag inte, skulle tro att det blir same old same..
Det börjar bli dags att dra iväg till stallet. Idag står det markträning på schemat för mig och Greta. Riktigt vad vi hittar på vet jag inte, skulle tro att det blir same old same..
Det börjar bli dags för Norah-träning, så vi får lite ny inspiration och utmaning. Eller, jag borde snarare fundera tillbaka till senaste träning och fortsätta med de utmaningarna. Och där hade vi svaret på vad vi ska göra idag, haha.
It's soon weekend :)
Kanskeä r dags att ta tag i den här dagen. Diska upp all disk, så Hanna slipper göra det ikväll, haha. Ta tag i dammsugandet, så jag inte står och gör det när Hanna är här, iofs så är Hanna van vid att jag flänger unto ch städar när hon är här, men någon gång kanske man ska ändra på det.
Dagen är i alla fall planerad. Vid halv tre hämtar jag upp my buddie i Alingsås, då dra vi till stallet, fixar transport och greta för att ta oss vidare till Rödene och leka i ridhuset. Sen blir det tillbaka till stallet och fixa där innan vi drar oss mot Vårgårda och däckar i soffan med god mat. Hur grym låter inte den fredagen?! Buddie-time deluxe!
Mitt liv har en pausknapp. Det tog bara tjugo år att hitta den.
Idag har jag totalpausat från livet. Jag var en sväng hos Greta i förmiddags och körde att markpass. Vilken häst asså! Jag blir mållös, bara jag tänker på henne. Jag vet att det bara är jag som sätter gränserna på vad vi kan klara, min fina.
Påväg hem från stallet svängde jag förbi Hemmakväll och hyrde med mig tre filmer och godis. Sen har resten av min dag spenderats i soffan. Hur skönt låter inte? Maximalt? Ohyes! Det var precis vad jag kände för att göra idag :)
Imorgon blir det lite äventyr. Då åker jag och Greta till Rödene och leker i ridhuset. Ska bli spännande att se vad fröken fux har för åsikter om det. Med mig hem kommer Hanna och då blir det god mat och filmmys.
Nu är det dags för sängen. Vi hörs imorgon.
Våga vinna.
Vi stöter ständigt på nya utmaningar i livet. Skulle vi inte hitta dem själva, ja då har vi folk i vår omgivning som finner dem åt oss. Vi kan välja att antingen anta utmaningen, eller vända den ryggen.
Jag valde att anta en utmaning, som för mig var ren grekiska. Jag blev ombedd att lära mig ett program på datorn, för att kunna göra om bilder till broderi för en symaskin. Jag kan inget om symaskiner, men har lyckats lösa problemet väldigt bra. det är några sista smågrejer jag måste ta reda på, men det har gått över förväntan. Roligt, roligt!
Med denna utmaning har jag vuxit någon millimeter mer som person, jag har utvidgat min trygghetszon och jag har lyckats med något. Jag fick en chans och jag tog den. Anta utmaningarna du ställs inför, det kan vara lättare än vad du tror!
You make me feel.
Mitt oroliga mattehjärta lugnades snabbt avsevärt när jag kom till stallet och möttes av en otroligt arbetsglad Greta. Vi lekte på stallplanen och hade det så, så härligt!
Jag har nu en häst som man kan parkera, jag tror till och med att jag skulle kunna fickparkera henne, om någon situation skulle kräva det. Jag har en häst som, utan att tveka, kliver upp på lastpallar. Jag har en häst som är pigg, glad och positiv. Jag har en häst, som vill lära sig. Det här är magiskt, precis som trolleri!
Du gör mig till världens stoltaste. Mitt lyckopiller.
Är de de här som kallas kärlek?
Det klamarar i mattehjärtat och helst vill jag sova i stallet i natt..
Marita ringde förut och undrade när jag lämnat stallet och vad jag gjort med Greta då. För en och en halv timme sen och jag ryktade blev mitt svar. Tydligen stod greta och svettades i boxen och hon hade legat ner/rullat sig.
Min första tanke va kolik, men Marita lugnade mig snabbt och sa att magen låter ordentligt. Greta fick på sig ett tunnare täcke, så hoppas vi att det bara är det som spökar. Trots att jag vet att Marita kollat till Greta igen och hon mådde bra då, så är mattehjärtat oroligt..
Den lilla rosa.
I bilen, påväg hem från stallet, slogs jag åter igen av tanken att jag har körkort. Lilla jag klarade av körkortet, efter så mycket slit och ångest.
När jag fyllde arton ville jag, som så många andra, få mitt körkort. Problemet var att jag börjat övningsköra väldigt sent och hade haft riktigt svårt med att börja rulla bilen, utan kärringstopp.
En månad innan jag skulle fylla arton gick jag och mamma handledarkursen på bilskolan. Läraren som höll i kursen, Anna, var så glad och positiv och jag kände på en gång att jag ville köra för henne, dock blev det inte riktigt så. Jag fick köra för Jonas, en man som jag verkligen inte fungerade med. Jag fick åter igen ångest för att sätta mig bakom ratten och slingrade mig till slut ur körlektionerna genom att skylla på förkylning.
Min övningskörning låg på is ett tag, men jag tog mod till mig och gick till körskolan och bad att få köra för Anna. Jisses vilken skillnad det blev! På första körlektionen för Anna berättade hon att det fanns möjlighet att ta ett lån, för att snabbare kunna ta mitt körkort. Jag och mamma diskuterade igenom det och bestämde oss för att ta ett lån för att jag skulle kunna få mitt körkort så snabbt som möjligt.
När det väl var dags för min uppkörning ringde Anna samma morgon och sa att hon var tvunen att vara hemma för vård av sjukt barn och undrade om det var okej att jag värmde upp med Jonas, eller hon sa att jag inte hade några andra val. Kris och panik i hela min kropp, men där och då bestämde jag mig för att klara uppkörningen.
Någon timme senare hade förarprövaren bockade in att jag klarat min uppkörning, trots några missöden under färden. Gissa om jag var stolt?
Jag kan än idag, över ett år senare, ha svårt att förstå att jag faktiskt har klarar teori- och körprov. galet, galet, galet!
Jobbintervju, check.
Jag tänker åka och gosa in min näsa i Gretas päls nu! Jag kan inte säga om intervjun gick bra eller dåligt. Det överväger åt det dåliga hållet. Totalt fick jag tre-fyra frågor och fick reda på en hel del om företaget, allting var över på tjugo minuter. Nej, bra känns det inte.
Detta var iofs min första arbetsintervju, någonsin, så egentligen är jag nöjd med det. Nu vet jag i alla fall vad jag kan förändra till nästa gång. Det finns så otroligt mycket att tänka på och nästa gång ska jag ha läst på ännu lite till om företaget, förberett lite fler frågor att ställa till inervjuaren och vara lite mer säker på mina svar!
Tror ni att tåget var försenat ner till Göteborg och att jag knappt hittade? Jag fick fråga om vägen av två personer, varav ena gav något luddigt svar som jag inte alls förstod och nästa hjälpte mig på rätt väg. Nästa gång kanske jag ska kolla upp mer noggrant vart jag verkligen ska, haha!
Gosa ner näsan i Gretas päls var det ja. Vi hörs ikväll, med förhoppningsvis lite mer energi i min kropp.
Motionera hästen, eller motionera matten?
Min högerhand är trött, efter att fröken fux fick ett par ryck. Det är svårt att vara rädd för bilar och tvingas gå bredvid bilvägen.. Fast mest jobbigt blev det när en fågel flög upp tre meter framför näsan på oss. Vem som blev mest skrämd, det var jag faktiskt inte. Efter den där fågelhistorien tog det en evighet innan Greta kom tillbaka till jorden, men vi fick i alla fall en mysig tur i skogen.
Hemvägen gick betydligt mycket bättre, om det berodde på att Greta sprungit av sig massa energi, att jag jobba med henne eller om jag var mer avslappnad kommer vi aldrig få reda på. Men trötta och möra var vi båda två, när vi kom tillbaka till stallet två timmar efter att vi lämnat det. Fina flickan, som ställer upp när matte behöver :)
This is my life.
Grymt bra det går för mig att hålla det uppdaterat här. Men, jag gör det ju för min egen skull, så så sett är det ju jag själv som kommer få lida i slutänden.
Jag sitter just nu och väntar på att klockan ska bli nio, så jag kan titta på EMA på Mtv. Orkar jag titta på hela betyder det att jag kommer i säng vid elva, men hej jag har ju inget jobb att ta mig till, så det är väl lugnt?
På tal om jobb, jag orkar inte vara arbetslös längre!! Ge mig ett jobb nu, jag är frivillig inför det mesta. Så om någon har ett jobb liggandes hemma, langa gärna hit det. Jag har sökt, sökt och sökt. Av alla jobb är det två som har hört av sig. Ett av jobben har dragit sig ur och det andra ska jag på intervju för på tisdag. Så, håll tummarna på tisdag är ni snälla..
På tal om jobb, jag orkar inte vara arbetslös längre!! Ge mig ett jobb nu, jag är frivillig inför det mesta. Så om någon har ett jobb liggandes hemma, langa gärna hit det. Jag har sökt, sökt och sökt. Av alla jobb är det två som har hört av sig. Ett av jobben har dragit sig ur och det andra ska jag på intervju för på tisdag. Så, håll tummarna på tisdag är ni snälla..
tröttis.
Jag vet inte vad det är med mig. Jag går i en ständig dvala. Ögonen är påväg att ramla igen, utan någon anledning. Jag är så trött, så trött. Och det stör mig! Den enda anledning jag kan se är att jag gör ingenting på dagarna. Jag går upp, tittar dvd, åker till greta, flaxar omkring på massa skumma grejer, tittar dvd, sitter vid datorn och sover. Min kropp är van att göra massor, eller jobba, men nu gör den inget. Kanske dags att ta tag i det här och strukturera upp min vardag mer?
Imorgon ska jag i alla fall till Borås och Hööks tillsammans med Erica och ena dottern. Det är sånt som kallas mys, på hög nivå. Jag ska markträna Greta och ge henne ener ordentligt rykt. Även det är mys! Så, vi satsar på en dag med livskvalitée imorgon. :)
Livet går vidare.
Jag har nu bränt ut skivan med de "beställda" bilderna på. Hur mycket jag ska ta betalt har jag ingen aning om, men det blir nog bra. Jag har ju enda tills fredag på mig att fatta ett beslut..
Denna veckan har jag tagit tag i grejer som jag skjutit upp, förträngt och inte velat veta av. Vad det handlar om kan jag inte berätta, för då skulle jag hänga ut för många. Men jag kan säga så mycket som att ni ska vara glada att ni inte levt mitt liv de senaste åren. Att det skulle sluta såhär hade vi ingen aning om, då hade jag stoppats långt tidigare.
Jag kurar i soffan mycket för tillfället. Varför? Jo, jag har fått hem säsong åtta av Grey's Anatomy och självklart tittar jag så mycket jag bara hinner! Så, nu ska jag återvända till soffan och mysa :)
Jag och Greta. Bästa livskraften och vännen man kan ha!
Är det nu jag får lov att kallas fotograf, på riktigt?
Snacka om att livet är expert på att sätta mig i situationer jag inte vet hur jag ska agera i! Igår var jag och fotade en kompis dotter när hon hoppade. Och kommer få betalt?! Vad händer där?
Jag som fotat under flera år åt andra, utan att få ett öre för bilderna. Och bilderna igår är jag knappast stolt över, då det är fotat i ridhus, klockan halv fem och framåt och min utrustning sträcker sig egentligen inte över de ljusförhållanderna. Men, ändå vill hon betala mig.
Nu ska jag iväg till Kristoffer, för att diskutera hur mycket man faktiskt kan ta betalt för ett sånt jobb. Jag har absolut ingen aning och jag tror inte det är sant!
I'm back in business.
YEEEES! Min "vanliga" inläggsruta är tillbaka och allt fungerar som det ska igen. Tjoho!
Idag är det mycket som ska fixas och donas med, men det blir nog bra när allt är färdigt. Jag ska köpa foder till Greta, hämta ut min lagade telefon, ta mig till NärRehab med handen, ev. fota en kompis dotter när hon rider, mysa med Greta och boka intervjutid. Det känns som en bra dag, niiice :D
.
Och min blogg har totalt spårat ur. Inte rent innehållsmässigt i texterna, men rent styckesindelningsmässigt (finns ens det ordet) Jag kan inte stycke indela, eller jag gör det men det syns inte på bloggen. KAOS!!
Tristessen tar överhand.
SENASTE
1. Kompisen du träffade: Cina&Martin
2. Personen du pratade I telefon med: Mamma
3. Du fick SMS av: Hanna
4. Du kramade: Pyzen
IDAG
5. Kläder: Mjukisar, linne och ulltröja
6. Bättre än igår: Långt ifrån.
IMORGON
7. Är det: Söndag
8. Planer: Greta och förbereda intervju.
9. Något tråkigt som händer imorgon: Vet inte.
FAVORIT
10. Nummer: 13
11. Färg: Röd
12. Årstid: Ingen, möjligtvis vintern och snön.
13. Saknar du någon?: Mjo,
14. Humör för tillfället?: Uttråkad.
FRÅGOR OCH SVAR
15. Det första du gjorde i morse?: Kissade.
16. Vad åt du sist?: En bit Mars.
17. Vad irriterar du dig på?: Det varierar.
18. Tror du på distansförållanden?: Nja, vet inte.
19. Vem tänker du på just nu?: Sussie
20. Tror du att personen tänker på dig med?: Skulle inte tro det.
21. Vart reste du sist?: Stockholm
22. Vad gjorde du igår kväll?: Tåg, packade upp, myste med Pyzen.
23. Liknar du din mamma eller pappa?: Mamma, hoppas jag.
24. Ler du ofta?: Jag tror det.
25. Välj en, kärlek, skönhet kreativitet?: Kärlek
26. Önskar du dig något när du ser en fallande stjärna?: Ja!
27. I vems säng sov du i igår natt?: Cina och Martins extramadrass.
28. Vilken färg har din tröja?: Brun/Beige
SORG
29. Har du någonsin gråtit tills tårarna tagit slut?: Ja
30. Har du någonsin gråtit dig till sömns?: Yes.
31. Gråter du när du skadar dig?: Beror på.
GLÄDJE
32. Är du en glad person?: Oftast, eller ibland, haha.
33. Vad gör dig glad?: Mysig dag i stallet, härlig dag hemma och att få må bra.
34. Önskar du att du var lyckligare?: Nej, det är bara jag själv som styr hur lycklig jag är.
35. Är lycka överskattat?: Ja. För att vara lycklig krävs det att också kunna vara ledsen.
36. Kan musik göra dig glad?: Absolut!
KÄRLEK
37. Har någon annan än din familj sagt "Jag älskar dig"?: Ja
38. Har du någonsin sagt "Jag älskar dig" och menat det?: Ja
39. Har du en flick/pojkvän?: Nej
40. Är du nöjd med det?: Halvnöjd.
41. Är du kär?: Njej.
HAT
42. Vem hatar du verkligen?: Ingen.
43. Har du någonsin gjort en hat-lista?: Det har jag inte.
44. Är du en mobbare?: Nej
45. Har du varit så arg på någon så du börjat gråta?: Vet inte.
46. Har du blivit sviken någon gång?: Yes.
SKOLAN
47. Gillar du skolan?: Saknar den om inte annat.
48. Favoritämne?: Kemi, Svenska, Foto.
49. Värsta ämne?: Fysik. Engelska.
50. Är skolmaten godare än på din tidigare skola?: -
Rebecka vs. Livet.
Jag och livet har en förmåga att komma på kant med varandra, ganska ofta om man ska vara ärlig. Är det så att jag planerar in att handla grejer, ja då planerar livet in en röd dag. Precis så är det idag!
Min tanke var att åka och handla foder till Greta, då det nästan är slut. Livet bestämde sig då för att slänga in en röd dag, just idag. Jag hade även tänkt att hämta ut min mobil, som varit inne på lagning, men även det sätter livet stopp för. Jaja, det som inte kan göras idag får göras imorgon, eller snarare på måndag.
~Golden Gate W~
Hårfixering.
Jag har länge drömt om riktig, riktigt långt hår. Mamma har många gånger blivit full i skratt nr jag efter att ha borstat håret skinit med hela ansiktet och sagt "Mamma, mamma, mitt hår är låååångt!"
Men, jag börjar inse att nu ör det på gränsen till för långt. När jag borstar ut det och har det utsläppt, ja då går det ner till svanken. Det är helt galet hur långt det faktiskt har blivit! Jag stortrivs i det, men det är slitet i topparnao ch skulle behöva en uppfräschning. Buhu, min långa fina hår!! Men, det växer väl ut igen?
to do, or not to do.
Jag funderar på om jag ska ta en dusch och sen ta mig ut på stan en sväng. Kanske till och med börja leta lite julklappar? Jag tycker det låter som en bra idé, men jag vet inte hur sugen jag är, stört va?
Jag ska i alla fall ut med kameran en sväng. Stockholm är en vacker stad, det går lixom inte att komma ifrån. Jag har landat i en av Sveriges härligaste städer, ur min syn sett :D
