Det värsta just nu, den här sekunden, är att mina tankar dras till honom. Han som gjorde mig lycklig, men samtidigt olycklig. Mina tankar dras till de chips och glass och godis jag mumsat på idag. Mina tankar dras till alla de dagar Greta bara gått i hagen. Mina tankar dras till allt som jag inte räcker till för.

Jag vet att jag i grund och botten är stark och att jag gör så gott jag kan. Men just för sekunden så påminns jag av mina svagheter. För jag är bara en människa. Jag, precis som alla andra, har mina svagheter. Mina svagheter vill jag göra till styrkor, jag vill bli ännu bättre än vad jag är.

Min höst ska bli en härlig sådan. Även om min ekonomi är dålig så tänker jag hitta sätt att få inspiration till mig och Greta, för att komma vidare med henne. Det här ska bli vår höst, då vi utvecklas och har roligt tillsammans. Jag och min prinsessa.

Jag ska packa ihop hela mitt hem i lådor, flytta det några kilometer och starta om i en ny byggnad. Det är stundtals med sorg och panik som jag tänker på det, för att i nästa stund känna glädje och nyfikenhet. Det kommer bli ett bra ställe, jag ska bara landa i alla delar. Tidsnog kommer även jag få landa och pusta ut.