Känslan av maktlöshet och alla tänk om kväver mig. Tänk om jag väntat med elevage. Tänk om vi väntat med hösilaget. Tänk om jag aldrig flyttat henne från Sotlanda. Tänk om, tänk om, tänk om.

 

Det är så lätt att anklaga mig själv, såhär när fången väl brutit ut. Hade jag tänkt mig för så hade jag inte gjort minsta förändring i hennes foder fören hennes behandling är avslutad. Just nu är livet kaos och jag vill gömma mig föralltid.