Det var jag som fattade beslutet, men trots det känner jag mig så dum, korkad, ja som en idiot. Det gör ont att veta att det finns någon som troligen känner sig lika vilsen som jag just nu och att det är jag som är orsaken till det.

Jag är här, men frånvarande. Jag andas, men lever inte. Jag skrattar, men är inte lycklig. Om ett tag, men just nu är jag vilsen.