Jag har sovit bredvid han som gör mig bubblig. Han som får det att kittla till i magen och får hjärtat att slå en volt. Trygghet, på ett sätt jag inte upplevt med någon utanför familjen innan Jag blir mer och mer kär för varje timme som går.

 

Just nu ligger jag på golvet, lyssnar på musik och saknar. Jag önskar at han låg här bredvid mig, eller i alla fall fanns i samma lägenhet. Så att jag skulle kunna resa mig, ge honom en puss och sen fortsätta med mitt. Jag saknar att han honom nära.

 

Jag nyper mig i armen och försöker övertala mig själv att han är på riktigt, för jag vågar inte tro. Någon med så fin själ vill vara med mig. Mina ärr skrämmer inte honom, mina sprickor är inget om stoppar honom. Han kräver inte en styrka som jag saknar, han låter mig känna. Han är stadig och han är otrolig. Han är för bra för att vara sann. Det är skrämmande att känna såhär, men jag möter skräcken med mod. Jag vill det här, jag är redo att kasta mig i hans famn, även om jag är rädd för att falla, att förlora, att tappa bort. Jag vill vara en del av det här, hela min själ och hjärta vill vara med honom.