Ensam, på egna ben.

Den ends som ser,

Förstår,

Finns där.

Som ett brutet vass strå bland alla andra.

Det är inget som går att beskriva.

Ensam och stapplande på egna ben.

Ben som är svaga och matta.

Uttröttande av en lång kamp.

Kämpande ben,

Ensam och skakandes på egna ben.

En känsla som är svår att förstå.

Den är väd allt i hela världen.

Var mina ord kom ifrån, det kommer jag aldrig få veta. Men jag är lycklig att jag har dem, att de följt min sida genom hela mitt liv. Vackra, fatnastiska ord.