För ett år sedan stod jag på Hästmässan i Borås och jobbade för Sussies Häst&Fritid, jag hade då bara ett par få dagar kvar att jobba där. För ett år sedan var jag så lättad, men ledsen, samtidigt som jag var irriterad och otroligt rädd. Jag visste att jag fattat rätt beslut, men jag hade inte en aning om hur det hela skulle sluta. Jag saknade en ordentlig inkomst och jag saknade vettig utbildning, min framtid existerade inte och jag vågade inte tänka på vad som skulle kunna hända med Greta, trots det visste jag att jag var fri. Fri att skapa en framtid för mig själv, min framtid.

 

Idag jobbar jag på Donken, jag har en egen lägenhet och en ny lägenhet på g. Jag äger Greta, jag har en till katt, jag har börjat BARFa mina fina kissar, jag lever, jag överlever inte längre. Idag sprudlar jag, jag älskar livet och jag lär mig. Varje dag lär jag känna mig själv, min omgivning, mitt innre och yttre. Idag är jag lycklig.

 

 

Vad är det egentligen som har hunnit hända under det här året och hur har det kunnat bli så? Jag vet inte, jag vet bara att jag är oerhört tacksam över det liv jag lever idag, att jag tog mig samman och satte ner foten den där dagen för ett år sedan. Att jag satte ner foten, för att ta tillbaka min framtid.

 

Idag har jag storartade drömmar och visioner. Jag vill så mycket, saker som jag tidigare trodde var omöjliga, ser jag idag som otroligt möjliga. Jag ser möjligheter, inte hinder och jag njuter för fullt av att vara just här, där jag är.