Livet är inte helt, utan en katt.

Två galna arbetsdagar är över och jag har nu landat ner, varvat ner och andats ikapp mig. Jag har tagit de där artonhundra andetagen jag inte fick tid till på jobbet, jag har pussat på katterna, pussat på Greta och jag har tagit det allmnt lugnt. Jag är tillbaka på banan, om än något trött.
 
Jag lovade Pyzen att vi skulle ut på en promenad idag och då får jag glatt hålla mitt löfte, oavsett hur oengagerad jag känner mig när det väl är dags. Pyzen fick sin promenad och bars halvnöjd in, väl inne hade jag tänkt ta en dusch, äta mat och ta en lugnt kväll. Tji fick jag. Även Pip ville ut på promenad, detta visade han genom att demonstrativt sätta sig vid ytterdörren och sträcka sig efter dörrhandtaget. Han är så söt, när han börjar komma med åsikter, den där gule.
 
Jag har fått hem en soffa idag, vilket betyder att jag och två-tre katter delar den. Kissarna är otroligt söta och verkar nöjda med att ha en chans att ligga nära, men inte på mig. Som jag älskar mina tre galningar, även om de stundtals går mig på nerverna.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0