De senaste dagarna har varit konstiga. Jag har fått så många intryck utifrån mig själv, att jag inte hunnit stanna upp och känna efter. Jag har rusat på och bara låtit känslorna hänga med, utan att verkligen känna efter. Jag har varit och hälsat på hos den gamla Rebecka, som lätt allt yttre påverka hennes mående. Om det kändes roligt, inte det minsta. Jag som är en sprallig själ har sjunkit till botten och ser bara i gråskalor. Hur kunde det bli så?

 

Jag tänker göra en förändring, ta mitt ansvar. Hundra procent ansvar för min känslor och mitt agerande, det är det enda som kan begäars av mig. Genom att söka efter lärande och genom att lita på mig själv så vet jag att jag kommer finna min egen trygghet igen, lättare än vad jag någonsin gjort tidigare.

 

Det ska bli så skönt att få hitta hem igen, att få landa i min egen trygghet och vetskapen om att vad som än händer, så finns alltid jag kvar. Oavsett om världen skälver under mina fötter, eller om solen exploderar ovanför mitt huvud, så kommer alltid jag finnas kvar för mig själv. Det är stort, det är mäktigt och det är helt fantastiskt!