Jag ringde precis mamma och lyckades väcka henne. Konstigt tyckte jag, fram tills jag insåg att klockan var tjugo i tolv..
Jag som är superpigg och ville planera mitt flyttvecka, fick glatt be om ursäkt och säga till mamma att fortsätta sova, medan jag hittar på något annat. Min kropp tycker det är fullt normalt att sitta vaken vid den här tiden på dygnet, i alla fall efter att ha jobbat stängning i tre dagar. Så varför är inte alla andra vakna nu också?!

 

Det är så mycket som hunnit hända sedan sist jag tog mig tid och printa ner mina tankar. Jag har delat säng med en av jordens härligaste hundar, jag har försummat mina katter för mycket, jag har jobbat som en tok, jag har delat säng med min fina, jag har sovit för få timmar, jag har suttit i en biostol och myst, jag har gett upp och börjat lyssna på julmusik och jag har levt. Jag har, trots en omgivning som inte alltid drar åt samma håll, levt till fullo. Jagh har njutit av nuet och jag älskar att leva. Jag är där jag bör vara, i precis rätt tid.