Min omgivning speglar ofta mitt inre och för tillfället ser mitt sovrum ut som att en bomb har exploderat där. Det ligger kläder över allt, det är oordning och man kan knappast ta sig fram där. Även vardagsrummet går i denna snygga stil. Mitt inre har varit ett kaos. Jag har snurrat runt i minnenas karusell och det med en hastighet som gjort mig illamående och snurrig till tusen. Jag har sett minnen spelas upp innanför mina ögonlock, minnen som jag trängt undan, för att det gjort för ont. Jag har idag stått ansikte mot ansikte med dessa minnen och jag har överlevt.

 

Idag ska jag ta tag i min lägenhet. Jag ska göra den beboelig igen, jag ska lägga kläderna på rätt plats, jag ska laga alla trasiga saker som ligger över allt och jag ska lappa ihop det sista av mig själv. Jag är tillbaka, jag har hittat tillbaka till mig själv igen och jag är starkare än vad jag var innan. Jag känner mig själv lite bättre, jag vet om mina styrkor och jag börjar sakta lära mig hur jag ska hantera det förflutna och istället leva i nuet. Det är mindre lätt i början, men med träning går det bättre.

 

Jag mår bra nu. Jag är hel igen. Och jag älskar det.