Idag gjorde jag och Greta något som vi inte gjort på länge, i alla fall på för lång tid. Vi gick en promenad, där Greta fick välja delar av vägen. Jag hade en grundplan, men insåg helt plötsligt att Greta inte alls ville samma som mig, så istället för att tvinga med henne så lyssnade jag på hennes förslag och så mysigt vi hade!

Gretas humör vände på en sekund och från att ha dragit benen efter sig spatserade hon på och lyssnade på mig. När hon fick lov att säga vad hon ville, då var hon även villig att lyssna på vad jag önskade. Det är så självklart, men det är inte alltid jag kommer ihåg det.

 

Den väg Greta valde innehåller ett läskigt ställe, där Greta alltid blir spänd och fryser fast. Idag stannade hon till och bad mig ta täten, vilket jag självklart gjorde. Det som förvånad mig mest var Gretas agerande efter det! När vi kom fram till det läskigaste stället klampade hon iväg och nosade på det som hon ansåg var farligt!
Visst brukar vi jobba på att sätta nosen på allt som Greta anser jag äta upp henne, men att så henne välja att göra det självmant var så underbart! Hennes självförtroende finns där, jag ska bara lära mig att lita på henne, så som hon oftast litar på mig.