Jag vet att jag är på rätt väg i mitt hästtänk, när Greta frivilligt följer mig ut ur hagen och inte vill gå tillbaka in igen. Detta trots att jag "red" henne igår.

 

Greta är en sådan häst som gärna stannar kvar i sin flock, att umgås med matte är inte alltid högst upp på listan. Det är något jag accepterat, men ständigt strävar efter att förändra. Hon visat tydligt vilka dagar vi gjort något roligt/bra dagen innan och vilka dagar jag har varit ett kräk.

De dagar vi har haft roligt dagen innan, då kan hon möta mig, alt. stå och vänta på mig i hagen. Tycker hon däremot att vi har gjort något dötrist eller jobbigt dagen innan, ja då spatserar hon iväg när jag kommer.

 

Idag möttes jag av en häst som hade flughuvan på sne och som kom spatserande mot mig. Hon så gott som kröp upp i min famn och ville vara med mig, så med hon någonsin kunde få. Efter pyssel i stallet skulle vi ut i hagen, tyckte jag, inte Greta. Det slutad med att hon fick beta löst på gården ett par minuter, innan hon föjde med mig. Dock fick jag hota med att ta henne i halsring, då gick hon glatt med, lös. Väl i hagen satt vi och myste och bara var, samt börjad nosa på freeshaping.
Greta bjöd på gäspningar och fick beröm. Hon klurade relativt snabbt ut att en gäspning var lika med en godis och snart stod hon nöjt och gäspade som en toka.

 

Att få vara nära min fina fröken, när hon är på detta humöret, är guld värt. Då vet jag att jag gjort rätt och att mitt sätt att hantera henne fungerar. Min älskade vän, som ständigt lär mig nya saker.