Min värme i kylan.

Det finns få saker som värmer mitt hjärta sådär riktigt mycket, men Greta är en av dessa få saker! Hon skiner, strålar och älskar. Hon är så gott som alltid positiv och verkar glad när jag kommer, min fina flicka!
 
I onsdags hämtade jag in henne, för att tömköra en kort sväng. Halvvägs upp i hagen kom resterande av flockan, i full galopp, bakom oss. De svischade förbi och fortsatte en kort bit. Hur tror ni Greta reagerade? Inte alls! Hon stog lugnt kvar vid min sida och väntade på att jag skulle be henne fortsätta gå!
 
I torsdags tänkte jag sitta i hennes box och läsa en stund, bara för att mysa och umgås. Nehe du, sa Greta! Här ska lekas, inte mysas. Hon började nosa på min bok, trixa på egen hand och på alla sätt och vis få min uppmärksamhet. Jag fick helt enkelt lägga ner boken och leka med henne en stund, innan hon var nöjd. Ett litet blås i håret fick jag innan jag åkte.
 
Igår gick jag ut i hagen, för att pussa lite på fröken fux, innan jag skulle svischa vidare. Greta lämnade höbalen och kom fram och myste en bra stund med mig. När jag sa att jag skulle gå, fick jag ge henne en liten puss på mulen och sen snappade hon tog lite lätt om ett par av mina hårstrån, som för att pussa tillbaka. Min fina!
 
Idag gav vi oss på bilrädslan. Eller, först blev jag mött i hagen av en fin Greta, som gärna ville följa med matte, så vi gick nästan hela vägen helt löst!!!! Sen gav vi oss ut på vägen, som leder ut till landsvägen. Tidigare har vi inte ensk ommit femtio meter innan Greta frusit fast, ellet blivit otroligt spänd. Idag tog vi oss femtio meter från stora vägen, alltså så gott som hela vägen ut och Greta var hur lugn som helst. Påväg tillbaka mötte vi en bil, men vi gick lugnt förbi den och Greta sa "Matte, jag litar på att du har koll, så sover jag under tiden."
 
 
Ja, hon värmer mitt hjärta och jag blir ås stolt. Över både henne och över mig. Det är faktiskt jag som jobbat oss hit, det är jag som går med henne, trickar med henne, umgås med henne och älskar henne. Varje dag, sju dagar i veckan. Jag går genom eld och vatten för min fina och en dag tror jag hon kommer göra detsamma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0