Jag inser att jag börjar bli vuxen, när jag utan panikkänsla ringer lite här och var. Idag blev det ett samtall till bussgods för att kolla priset på att skicka en sadel. Nu hoppas vi bara att den ev. köparen nappar på det. Håll tummarna!

 

Ikväll blir det skoning av fröken Greta, imorgon blir det borttagnin av gips på fröken Rebecka. Det börjar rulla nu och jag hoppas att jag snart är tillbaka i sadeln och bättre än vad jag och Greta var innan hennes lååååånga vila. När jag kommit igång med handen blir det till Gråbo för att träna. Det är vad vi behöver, någon som säger till mig hur jag ska göra. Jag tror på det här, på den här hästen och på vår framtid. <3