På en madrass, med mysig musik ur högtalarna och två fantasiska människor inom en tre meters avstånd. Hur bra får livet lov att vara egentligen?

 

Igår togs min StarWars-oskuld, i ett gäng med härliga människor. De två sista tittade vi på med engelsk text. tidigare på dagen hade vi tittat på Monster Inc, även den med engelsk text. Idag har jag tittat på nedankommande film, även den på engelska. Jag börjar sakta inse att det ligger något i mammas ord "Du och Emanuel, även Christopher är egentligen bra på engelska."

 

Hur kommer det sig egentligen att jag tror att jag inte kan engelska, men utan svårigheter tar mig igenom de flesta typer av filmer, både med och utan svensk text utan att tycka det är jobbigt? Det är skumt och ja, jag borde faktiskt ändra tankar om mig själv!

 

Denna film/dokumentär låg jag och tittade på idag. Ni borde ta er tiden och se den, för den är fantastisk!