det är min tur, det är min tur. det är min tur nuuuuuu

Jag börjar sakta komma upp på fötter igen, eller jag börjar stå stadigt trots att liver stormar runt omkring mig. Det här blir bra, när det väl är över och jag landat igen. Det finns inga andra alternativ!
 
Ikväll gick jag och Bebbe Ljus i Alingsås. Det var regningt, kallt och blött, men så härligt! Det var fantastiskt att umgås med någon man känner så väl och har spenderat så många timmar med. Det blev med andra ord en sen kväll hem, men jag är trots det full av energi att fortsätta ta tag i allt som trasslat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0