Jag är vaken, men huvudet dunkar som att jag var bakfull. Härlig känsla? Nej! Men den stämmer väl överrens med hur mitt psyke mår i alla fall. Jag har kraschat totalt, ligger och krälar på marken. Det kommer vara här jag får hitta min styrka, ta tag i livet och tam ig upp till toppen.

 

Jag har sovit som en klubbad säl inatt. Vaknade till när katterna hoppade ner, för de visste att jag behövde democh låg tryckta på mig tills jag somnat. sen vaknade jag till med ett ryck när mamma kom in för att pussa mig hejdå. Annars har jag sovit drömfritt, hårt och vaknat trött. Yes, det här ska väl lösa sig, även om det just nu ser tufft ut.