jag saknar mitt hjärta, min bästa vän och min livskraft.

jag trodde inte jag älskade henne på det här sättet, att jag skulle sakna henne såhär mycket, att jag skulle vara såhär rädd för att förlora någon. min älskade, älskade tjej. jag skulle ljuga om jag sa att jag är trygg med att inte stå som ägare, det skrämmer mig så jäkla mycket. vetskapen om att jag egentligen inte har något att säga till om, att jag en dag kan stängas ute och att hon så snabbt, så lätt, kan försvinna ur mitt liv. min fina, älskade flicka. tanken skrämmer mig, men det skrämmer mig lika mycket att bli hennes ägare. ingen vet vad hon kommer hålla för, ingen. jag vet inte vad som kommer hända i framtiden. jag älskar den här hästen, av hela mitt hjärta, mer än vad som är sunt för någon av oss. jag önskar jag var modig nog.