Om 50 minuter börjar jag jobba. Jag har inte ätit frukost än, bara fått i mig en mugg o'boy. Jag är lixom inte hungrig, för hur lockande är det att försöka få i sig mat när det känns som att magsäcken är en enda klump?

Det var inte riktigt såhär jag hade planerat att allt skulle bli, men jag vill faktiskt följa mit hjärta, för första gången på länge. Jag vill, på allvar, fatta mina egan beslut och gå min egen väg. Jag vet, någonstans längst inne, vad det är jag vill. Även om resan dit kommer bli kämpig, tuff och kommer ställa mycket vänskap på prov, så vet jag någonstans att det är ett måste. För, jag vill inte vara någons majorinett.

Haha, snygg vändning. Från 0 matlust, till utlägg om att bryta sig fri. Hmm, dags att mig samman och göra det bästa av jobbdagen.

Det får bli BoT polokrage och hoppas att axlar och nacke kan tänka sig slappna av, så jag slipper dundrande huvudvärk idag. Vi hörs igen ikväll, om jag fortfarande lever då ;)