Som att semestern aldrig hade existerat klev jag åter in på jobbet idag. Yes, allt var precis som vanligt och inget hade förändrats. Det var bara att sätta igång och mocka, packa höpåsar, sopa och fixa med allt smått. Samma sak i butiken, som att jag aldrig varit borta. Det är konstigt hur livet rullar på, oavsett om jag är där eller inte. Haha, hur egoistiskt låter inte det.

Det var så fantastiskt att gå in genom stalldörren till Greta. Först spetsade hon öronen, men sen såg hon att det var jago ch spelade grinig, men efter lite klappande, borstande och småpratande tittade hon efter mig läääääänge när jag skulle åka. Min fina flicka, som jag älskar henne. För mycket för att vara nyttigt.