We have our heading.

Däckad i soffan, med en huvudvärk som heter duga. Nej, inte av baksmälla men av trötthet. Jag tar varje chans jag får att faktiskt ta det helt lugnt och jag njuter av att ha mamma bredvid mig som stickar och en film som står på, på tv'n.

Imorgon drar jag igång och jobbar, precis som vanligt. Men, jag avslutar kvällen hos fantastiska Marita och klappar och borstar på fina Irmisen. Som sagt, i år tänker jag ta tillvara på chanserna jag får och detta är minst sagt ett sånt tillfälle!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0