I found myself today, I found myself and ran away.

"Jag har som liten fått lära mig att julen är lyckans högtid. Det är då man träffar familjen, äter gott och har det mysigt ihop. Det är även då julklappar delas åt. Så var det även detta året. På min julklapp till pappa stog det ”Gud Jul Pappa Gert, önskar din dotter” När pappa fick sin julklapp i handen sa han tyst ”Jag har ingen dotter.”

Utdrag ur mitt sommarprat. Helt plötsligt känns det för personligt och jag vet inte om jag vågar, orkar och vill. Jag är rädd för att bryta ihop. För att allt ska bli så nära, för nära. Jag är totalt livrädd. På ett sätt jag inte varit innan. Mest är jag rädd för att folk ska dömma och tycka det är mitt fel. Klumpen i magen växer..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0