jag avskyr att inte ha energi. det jag saknar mest är förmågan att tänka, dra slutsatser, se framåt, planera, fungera och agera. just nu glider jag med.. jag saknar förmåga att forma mina ord till mina, låta min ord rulla ut ur tangenterna och bilda något vackert. inom mig växer längtan att kunna skriva, skriva till tangenterna glöder och fingrarna krampar. varför kan jag inte det längre? varför kan inte mina ord beröra som innan? är det för att tankarna finns bakom orden, de är inte ren känsla längre. är det för att mitt liv inte är som innan och jag själv inte vet vem jag är? eller, är det för att jag vet vem jag är mer nu än då?

jag vill bara kunna skriva igen.