Jag kom till stallet runt halv fem igår. Min plan var att cykla hem runt sju, men så blev det ju inte riktigt som jag hade planerat.

När jag kom skulle Mille och de andra hästarna in, Franz fixas för att få gå ut i hagen och alla hästarna ville få sina ben spolade, bli borstade ohc få på sig sin pyjamas. Det var bara att glatt fixa detta och mysa lite med varje häst. När det väl var gjort och Quinn hade kommit packade vi två in oss i PerKristian och åkte iväg mot Långared. Där skulle småpojkarna, som inte är så små längre, hämtas hem. Deras semster är slut för denna gången.
Vi fick gå två varv runt hagen innan vi hittade dem. Nu snackar vi ingen normalstor hage, utan en enormtstor hage! De gick i alla fall snällt på lastbilen, som tur var.

När vi kom hem runt åtta var min plan att cykla hem så snart som möjligt. Så snart osm möjligt visade sig vara vid halv tio. Fram tills dess hade jag hunnit se när Franz&Quinn fått lektion av Sussie. Jag hade hunnit med ridhusbrottning och skratta tills jag inte kunde andas. Jag hade hunnit ramla, bli jagad och jaga. Jag hade också hunnit med att bli omkull putt, litat på Quinn (korkat nog) och jag hade hunnit frysa. Jag hade hunnit bli översprungen av hundar och jagad av hundar. Jag hade hunnit må otroligt bra helt enkelt!

Dagens lärdom var att ridshusbrottning är bra för själen, men inte för knän ;)