För mig har det inte varit en självklarthet att njuta av livet, för mig har livet alldrig varit ett stort fett problem som jag velat bli av med. Fram tills för ungefär ett och ett halvt år sedan. Fram tills vi tog oss loss och kunde börja leva på riktigt.

Livet är tufft, har sina motgångar och är ett rent helvete, men det är i dess stunder man ska försöka ta tillvara på det lilla. Njuta av de få stunderna av lycka och älska sina vänner extra mycket. Det är i dessa stunder det är som svårast att ta till vara på de ljusa stunderna, även om det är då man behöver dem som mest.

Idag njuter jag förfullt av de stunder av glädje, vänskap, värme och lycka jag får. Jag älskar att ha mina vänner runt omkring mig, trots att jag inte alltid visar det. Jag fylls av energi när jag får sepndera timmar med dem jag älskar.

Energi som sedan behövs när motgångarna kommer. Energi jag aldrig skulle klara mig utan. Alltså, människor och vänner jag aldrig skulle klara mig utan. Hade jag inte haft de underbara personerna i min närhet som jag lyckligtvis har, skulle jag aldrig ha överlevt tills idag. Jag skulle varit kvar i ett mörkt hål på botten, krälat och hoppats att en dag få tillbaka mitt liv.

Men, mitt liv har funnits bredvid mig hela tiden och det är tackvare alla vänner och folk som ger mig kärlek som jag upptäckte det. Tänk på att hur ni än mår, försök njut av de få sekunder/minuter/timmar ni får av lycka. Det är den som lyfter er och får er att sväva.