Sussie körde mig till Pärlan, så jag kom dit i riktigt vettig tid idag. Dock kunde jag inte rida seriöst ändå, pga. mitt knä. Så jag skrittade ut en runda barbacka. Det var problem nog! Jag kunde inte använda benen normalt och vänsterbenet stog rakt ut. Det måste sett lagom dumt ut, haha.
Päran skötte sig trots allt, dock blev det ingen lång runda då jag kände att mitt tålamod rann iväg. Smärtan från knäna började ta över och Pärlan ville mer än vad jag klarade av.

Pärlan fick en rykt och stog och halvsov. Världens bästa bus.