Det var en jobbig träning idag. Både fysiskt och psykiskt och när jag väl var påväg från ridhuset var tårarna nära. Både jag och Sussie är överens om att Pärlan inte är rätt häst för mig. Jago ch hon fortsätter kämpa på, med vi får se för hur länge.
Jag orkar inte skriva ås mycket om själva ridlektionen, men vi lyckades faktiskt få till ett par språng i vänstergalopp. Hon orkar 2-3 stycken, sen blir det bara hela havet stormar, med Sussies ord.

Just nu vill jag, helst av allt, ha måndag. För det betyder att jag har två hela veckor fulla av Sussie framför mig. En vecka praktik och sen lovet efter det. jag behöver ha någon som förstår hästar och som känner mig och Pärlan. Någon som ser oss utifrån, som inte varit med från början..

Nu blir det dusch, sen sängen...