Jag pendlar mellan min pyjamas och mina ridkläder. Visst låter det som den bästa drömmen man kan ha? För mig gör det de i alla fall och jag älskar att leva såhär! Jag skulle göra så gott som vad osm helst för att få stanna.
Jag njuter av varje minut, för jag vet att dem inte kommer vara så länge till.. På lördagä r jag i alla fall bokad, för att hjälpa till med löshoppningen. Jag kommer vara heeelt slut när jagk ommer tillbaka till skolan, men det är värt det, så värt det.
Jag är för en gångs skull mer levande psykiskt än fysiskt. Jag lever och är lycklig, på riktigt!