Ord.

Det gör ont att titta in på vissa ställen. Att inse att man inte längre är någon person, utan någon som var. Att man inte går under sitt namn längre, utan man går under en titel. En titel som gör att man inte finns.

Det smärtar att tvingas acceptera att livet går vidare, även om jag glädjs över det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0