Pärlan gnäggade vid öppningen idag, sötnos. Även om det mest berodde på att hon ville ha mat. Jag berättade för henne att vi först skulle ut en runda, hon svarade då med en hummande gnäggning. Precis som att hon tyckte det var ett bra beslut.
Hon fick på sig hacket idag, utan sadel och jag hade jeans. Det måste varit en avslappnad syn, för det var avslappnat att sitta på henne rygg idag! Vi ar ute i 40 minuter, höll oss mest till skritt (blev en kort galopp) och satsade på långa tyglar. Pärlan skrittade mesta delen av tiden, tog passkritt någon gång då och då, men i största allmänhet var hon helt avslappnad och bara strosade på. Kolla runt sig och höll koll på allt som hände. Någon stund då och då satte hon in bakbenen under sig och bar mig riktigt bra.

Det var en härlig stund där på Pärlans rygg. Alla problem var så långt borta och jag kände att världen tillhörde oss just då. Det var våran tid att få koppla av, finna energi och leva för en stund. Jag njöt av att kunna hålla tyglarna med en hand, ha den andra hängandes och klappa Pärlan när jag ville. Pärlan njöt av att bara gå, få röra på kroppen efter gårdagen. Min fina bus!


Efter stallet körde mamma upp mig till Sussie, då jag skulle kolla lite saker med henne. jag blev fast längre än väntat (såklart) Men det var härlig att vara där den korta stund det blev. Lördag - Söndag sover jag i lägenheten, så det blir Sussie på söndag trots allt. Det är härligt! Dock vet jag inteh ur jag ska få ihop helgen ordentligt, men det ska nog gå.