I väntan på hovslagaren.

Jag och Pärlan går ute i solen. Pärlan betar och tycker livet är fantastiskt. Jag småfryser i blåsten, men njuter ändå. Pärlan lyckades precis fastna med manken under en trädgren, smidigt va? Pärlan är blivit superfin att longera! Lyssnar på rösthjälperna, går bra i båda varven och är allmänt fin. Duktig skrutta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0