Nu har jag lyckats få i mig frukost och väntar på attm ina kläder ska torka i torktumlaren. Jag har huvudvärk och ont i nacken. Med andra ord är jag inte superpepp på en dag hos Sussie. Helst skulle jag vilja gömma mig under täcket för en månad eller två, tills allt löst sig med allt.

Men, jag vet också, att när jag väl kommer till Sussie kommer jag få energi till livet. Jag kommer köra på och må ganska bra. För sånt är livet där, man kan inte deppa ihop.