Just nu går jag runt i en glasbubbla och är ganska chockad. Sussie ringde förut och det har varit riktigt tubulent där uppe idag. En häst som fallit död ner vid longering och en av hästarna har åkt på och blivit halt.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, jag kan bara konstatera att jag ville varit där. För det är där jag hör hemma, inte vid sidan äv. Speciellt inte när sånt här händer!