För ett tag sedan fick jag höra att min häst är bortskämd. Varför? För att hon inte gjorde exakt vad jag bad henne om.

Personen i fråga som påpekade att Greta är bortskämd såg bara så långt, att min häst inte gjorde det jag bad henne om. Det denne person missade att se var att Greta kom med ett eget förslag, på något som hon kände för att göra just denna dag. Jag valde att lyssna på min häst och fick en rolig stund tillsammans, i utbyte mot att hon vid ett annat tillfälle gett upp sina planer för min skull.

 

Jag är väldigt mån om att Greta ska få komma med förslag och egna idéer på vad vi ska göra för stunden. Min idé kan vara att vi ska verka hovarna. Normalt sett står hon vid vårt uppbindningsställe, men vid vissa tillfällen är hon inte tillfreds med det. Får hon då placera sig där hon känner sig nöjd så lyfter hon villigt på hovarna. Många ser detta som en bortskämd häst, jag ser det som en lyhörd hästägare.

 

För någon månad sedan tog jag ut Greta på gårdsplanen och skulle bara titta till henne. Greta ställde sig och gäspade ett par minuter och började sedan promenera iväg. Jag kunde här välja att se på det som att hon inte lyssnade, tillrättavisat och sagt att hon inte fick komma med förslag. Jag gjorde tvärtemot, jag berömde hennes förslag (skämde bort henne och följde med på hennes idé) Resultatet blev en underbar promenad på 1,5h, helt på Gretas initiativ.

 

Det andra ser som bortskämdhet i min häst, det ser jag som påhittighet och initiativtagande. Det jag värdesätter hos min häst, hennes egna tankeverksamhet, ser andra som något negativt. Jag strävar efter en levande, glittrande själ, som vill göra saker och som kommer med förslag i vår träning. Jag vet att min häst lyssnar, när det krävs, för att hon får friheten och blir "bortskämd". Jag litar på att hon sköter den frihet hon får.