Hästen som igår hade panik under tjugo minuter, för att jag sprejade honom med vatten, var idag misstänksam i tre minuter och stod lugnt som ett slocknat ljus resterande av tiden. För mig är detta bevis nog för att jag jobbar på ett sätt som hästarna trivs med.

Även det faktum att Greta numer kommer fram till mig i hagen är ett bevis som talar sitt tydliga språk. Hon som tidigare vänt och gått iväg, så jag snällt har fått följa efter. Numer vänder hon, går typ fem steg och vänder sedan tillbaka till mig. Hon bjuder på sig själv på ett helt annat sätt, antagligen för att jag själv har börjat bjuda på mig.
Igår busade vi ikapp i hagen och Greta bjöd på stegringar i varvbytena. Hela hon glittrade och strålade på ett sätt jag aldrig sett innan. Hon var så nöjd och tyckte det var så roligt att få busa med mig. Idag schasade hon iväg de andra hästarna när de kom nära mig och henne, men när jag bad henne lät hon Janne vara kvar.

 

Jag, Greta och Janne, vi har vårt eget team. Greta stöttar Janne när han blir uppstressad, Janne peppar mig att fundera ut nya lösningar och jag, jag är tydligen en spännande individ att umgås med. Jag är så glad och tacksam över mina fina vänner, som bevisar för mig att jag börjar tänka rätt och är på rätt spår. Det är så roligt och givande att umgås med mina hästar.