Min flicka.

Efter jobbet igår styrdes nosen mot Greta. Strax innan jag skulle åka från jobbet insåg jag att jag inte ätit lunch, oups. Tveksam till om jag skulle rida eller inte gick jag in i stallet, tittade på Greta och pussade lite på henne.

Inne i sadelkammaren insåg jag att min ryktväska var borta, men insåg lika snabbt att det fått flytta in i ett eget stallskåp. Med andra ord, nu mer tillhör jag Sotlanda på allvar och även jag har flyttat in. Med ny energi i kroppen sadlade jag på och tog mig ut i skogen. Greta var helt med på noterna och även hon verkade njuta av ridturen. Jag är så glad att jag fått chansen att ta hand om denna pärla. Min fina, underbara Greta. <3

Idag tog vi oss en promenad, det hör lixom till dagen efter ridning. Med tanke på att hon inte är igång och inte har blivit riden på ca. ett år, så väljer jag att ta en promenad ifall hon har träningsvärk. Det gick långsamt till att börja med och det är alltid många trösklar att ta sig över, men hon växer. När vi tagit oss förbi sista/enda huset så band jag upp grimskaftet runt halsen och lät henne gå lös. Hon följde mig, inte till hundra procent, men hon följde mig. Jag är en stolt matte!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0