4. Det här är jag bra på
Jag är enveten och ger mig inte i första taget, har jag bestämt mig för något så löper jag linan ut, så gott jag kan.
När jag sätter den sidan till (när ja inte är rädd för att folk i min omgivning ska dömma mig) är jag otroligt lyhörd för hästarnas kroppsspråk. Aladdin lärde mig att förstå vad hästarna menar, vilket jag ständigt bär med mig.
Envishet, lyhördhet och en strävan om kunskap. Det var vad Aladdin lärde mig. Han förklarade vad jag behövde, för att ta mig genom hästlivet.
3. Det här behöver jag träna mer på
Försöker hålla full fokus på vad jag ska göra och var jag vill ha hästen.
2. När & varför jag började rida
För att göra en lång historia kort, jag blev meddragen till stallet och blev fast. Av lukten, av känslan, av tryggheten, av atmosvären, av kärleken. Jag ville bli en del av det. Det tog mig två år innan jag verkligen började rida, men när jag väl satt på hästryggen visste jag att det var heeelt rätt!
Jag började rida samma år som jag började i sjuan, alltså sex år sedan. Jag kommer aldrig ångra att jag trotsade min egen kropp, läkarna och mina föräldrar. Hästarna är en del av mig, så otroligt stor. Jag är glad att jag får dela mitt liv med dem.
Ridskolansdag 2005, på Alingsås ryttarsällskap. Fjärde gången jag satt på hästryggen "på riktigt" och första gången på Aladdin. Jag kan än idag minnas nervositeten i magen och redan då kärleken som spirade till denna krabat.
(Och ja, jag ser förskäcklig ut, men jag ska faktiskt föreställa filmfiguren Aladdin ;) )
1. En bild på favorithästen
Min själsfrände, min bästa vän, min bror, mitt allt. Luften jag andas, jorden jag går på, regnet som faller på mig, solen som värmer mig, snön som kyler mig. Den som håller mig vid liv. Min livsstyrka, min älskade. Min totala dröm.
Jag ska aldrig farväl, jag sa vi ses igen.
Jag slutar aldrig älska dig.
Lista.
2. När & varför jag började rida
3. Det här behöver jag träna mer på
4. Det här är jag bra på
5. Favoritbilder jag tagit
6. Alla hästar i stallet
7. En sak som aldrig får hända!
8. Min största rädsla inom ridsporten
9. Någon du skulle vela byta liv med för en dag, och varför?
10. 10 saker du inte visste om mig
11. En låt som påminner om en häst du älskar
12. Min favoritgren
13. Min högsta dröm
14. Saker du gör vardagligen (i stallet och till vardags)
15. Varför får hästar och ridning mig att må bra?
16. En bild som gör dig lycklig
17. Låtar som jag lyssnar på när jag är arg,ledsen och glad
18. En bild jag aldrig publicerat förut
19. Bild på min bästa vän och varför han/hon är det
20. Något jag vill göra
21. Någon jag vill träffa
22. Någon jag vill träffa igen
23. Hoppning eller dressyr?
24. Mitt motto
25. Någon jag träffar vardagligen
26. Hur mina vänner beskriver mig
27. Såhär vill jag att mitt liv ser ut om ca 20 år
28. Någon som älskar dig
29. Någon jag skulle riskera livet för
30. Mitt mål med ridning
orianthi.
jaggörvadsomhelstförattduskablifrisk.kämpa.
Älskade Grållefia.
Det har varit två hektiska dagar, eller det har varit mycket spänning. Onsdagskväll visade sig ena hästen ha kolik.Jag var ute och gick och hon blev bättre, mycket bättre. Hon såg pigg ut, kikade runt sig och åt med relativt god aptit. På onsdagmorgon vid frukost såg hon också pigg ut, inte full så pigg som hon brukar, men pigg. Vi utsläpp var hon sämre, vilket resilterade i mer promenader under dagen. Framåt fyra började det dala, vid fem ringdes vet. ut och vid halv sex stog hon med sond ner i magen, sen dropp. Hon blev bättre, men inte bra. Sussie tog natten och vid kvart över sju, fredagmorgon lastades vår stumpa på lastbilen och resan mot Skara tog fart vid åtta, efter lastbilstrassel.
I Skara står hon fortfarande. Igårkväll hade det börjat lätta, sen har jag inte hört något. Vår fina, fina tös. Jag önskar så att hon blir bra nu.!
Ett kärt återseende.
Frustration.
Är det inte tröttsamt när man ställt in sig på att nu, nu ska jag ta mig igenom sista föreläsningen och man inte lyckas komma in på den? Det är antagligen för många aktiva på fiberlanet, så vi inte får full styrka. Alltså kan jag inte lyssna på någon föreläsning. Nu står det mellan att skita i den, eller vara vaken till typ elva/tolv för att ta mig igenom. vi får se hur det blir, men helst vill jag vara färdig nu ikväll..
Pluggis och mattenörd.
Sista föreläsningen tar jag ikväll, alt. imorgon. Nu ska jag strax ut och brumma bil och njuta av mitt körkort. För jag kan ta mgi var jag vill :D
Glädje åt det lilla.
Jag har svårt att förstå vilka fantastiska vänner jag har. Det är svårt att förstå att folk står ut med mig, men det är fantastiskt! Jag är så glad, att få ta del av mitt eget liv.
Never, ever alone.
Jag vill sitta i en stol hos gunilla.
Farväl.
Idag avlivades Presely. En otroligt fin arabvalack med många meriter bakom sig i såväl dressyr som gymkhana. Fina, fina ponnyn.
Varför just hans död berörde mig så djupt vet jag inte. Kanske för att det är 500 dagar sedan Pärlan, kanske för att jag inget visste, eller kanske bara för att jag är så otroligt trött. Det finns inga raka svar, inga besked och ingen hjälp. Jag tänker känna, låta mig falla och jag kommer resa mig på nytt. Jag tänker låta mig leva, för alla de andras död.